En månad i livet
Det blev en lång bloggpaus, vilket inte riktigt var meningen. Ibland undrar jag om allt mobilskrollande är det som dödar kreativiteten och gör att jag tappar lusten för att skriva här. Eller är det mina antidepressiva? P-pillren? Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och ägget. Jag var dessutom halvsjuk i flera veckor och sedan blev tröskeln så hög för att faktiskt ta mig för att gå till gymmet. Sedan var jag i Rom förra helgen och blev sjuk när jag kom hem. Så det har inte blivit så mycket träning heller. Det är ju sorgligt hur mycket pengar jag lagt på ett gymkort jag inte utnyttjat på nästan två månader. Även M är sjuk så just nu går vi omkring här hemma i en smittohärd. Får hoppas att det snart går över. Vi vilar, äter bra mat och är snälla mot varandra (och oss själva, vilket nog är viktigast). På fredag ska vi iväg och bo på hotell i två nätter så vill inte vara sjuk då.
Det har hänt en del sedan sist. Jag fyllde som sagt 40 år, och jag har insett nu vad jag faktiskt behöver på den dagen för att slippa födelsedagsångesten. Jag behöver dela upp den i tre delar: en del där jag gör någonting bara för mig, en del med vänner och en del med min partner. Då mår jag som bäst. Så det är min plan för 4.1.
Bilder från min 40-årsdag: M och jag på Bauhaus där vi letade efter handtag till garderobsdörrarna. Har fortfarande inte köpt några. Börjar bli störigt nu att inte kunna öppna dem normalt. Vi åt även frukost på Café Geijersgatan 53 och sedan mötte jag upp med Marie för en födelsedagsbakelse på Hollandia. Minns inte vad vi gjorde på kvällen… tror att jag lagade en köttgryta åt oss. Som för övrigt blev riktigt god. Om det nu var den kvällen.
Jag fick blombud av min kompis Karolina, vilket jag tyckte vad bland det finaste någon kunde göra. Har bara fått blombud en gång tidigare, tror jag.
Såhär såg jag ut på min födelsedag. Blus köpt i en butik på Rue des Archives i Paris och ullkjol från ARKET. Jag klippte håret kort bara några dagar innan. Trivs bäst så.
Jag hade även en stor fest med mina vänner och min familj. Den blev otroligt lyckad! Vi var 50 pers här hemma. Tur att vi har en så stor lägenhet nu! M, Marcel och Sandra gjorde fantastisk mat och alla hade så himla trevligt. Det var en salig blandning folk från olika delar av mitt liv här i Malmö, plus några som hade satt sig på ett tåg eller flyg för att fira mig. Bland annat min kompis Ina som kommit från Oslo, Huiyan som bilat upp från Berlin med sin kille, Helle som kom från Köpenhamn, mina kusiner och två barndomsvänner som åkt ner från Stockholm och sedan Erin, galningen, som överraskade mig på fredagsmorgonen med att ringa på vår ytterdörr. Hon hade tagit ett tåg från Philadelphia, sedan flyg från New York för att vara med på min 40-årsfest och stanna i 48 timmar. Jag blev helt chockad! Snacka om att jag kände mig älskad den helgen och hela veckan efteråt. Det är så fint dessutom när människor jag tycker om kommer fram och säger ”vilka underbara vänner du har” och när personer som kommer till en fest där de inte känner någon, kan börja prata med vem som helst och bli inbjudna i nya gemenskaper. Då vet jag att jag verkligen har helt otroliga människor i mitt liv.
Karaoke-rummet var en stor hit, hehe.
Fina presenter fick jag också! Nu har vi champagne så det räcker hela 2025.
Ina stannade kvar till måndagen så vi fick lite kvalitetstid ihop. Hon fick barn och flyttade från Oslo så vi har inte haft möjlighet att ses på länge nu. Mysigt att bara vara och prata om ditten och datten.
Sedan har vi den enda bilden som är bevis på att Erin var här – en fotoremsa från en automat inne på Triangeln. Den hade ingen förvarning whatsoever så de första två bilderna blev ju som de blev. Fint minne i alla fall. Den sitter på mikrougnen och gör mig glad.
Förutom ovan nämnda fest så har jag även varit på två julmiddagar/fester, den ena med företaget där jag haft mitt uppdrag det här året och den andra med själva konsultkoncernen. Otroligt lyxigt att bli bjuden på båda dem. Den ena var en trerätters middag på Paddy’s, följt av dans till liveband. Den andra flög jag ner till Rom för, och det kräver såklart sitt eget inlägg.
När jag kom hem från Rom hann vi umgås i några timmar innan M skulle flyga ner till Amsterdam för en jobbresa. Min nya grej är att följa flyg i Flightradar. Tycker att det är så fascinerande.
Sen hade jag tre dygn för mig själv och lämnade knappt lägenheten på två av dem. Lagade kycklingsoppa och återhämtade mig. Kände hur tacksam jag var för mitt hem.
Jag har tagit upp läsandet igen efter några månader då jag inte riktigt kunnat fokusera på det. Kanske har det också haft att göra med att jag inte fastnat för några bra böcker. Bland annat har jag läst Vera av Anne Swärd. Första halvan var ganska seg enligt min åsikt, men den växte ju mer jag läste. Otroligt välskriven språkmässigt och jag gillar att läsaren utmanas att läsa mellan raderna för att förstå handlingen bättre. Däremot kunde jag ibland känna att den var lite väl långsam och inte direkt en bladvändare jag längtade efter att plocka fram. Men det kan även ha haft att göra med mitt bristande fokus. Det är ingen bok jag kommer minnas långt framöver, men den var helt klart läsvärd bara tack vare språket i berättelsen.
Just nu läser jag Sigge Eklunds Gruppen.
Vad har annars hänt? Jag har hängt med familjen. När Ewa, som är min pappas fru, fyllde 70 år i början av december åkte vi dit och överraskade henne med tårta, blommor och paket. Det var jag, M, min bror, hans fru och mina två brorsbarn. Plus deras två nya katter: Otto och Inez. Ingen skulle kunna beskylla min kära far för att ha varit en curlingpappa under vår uppväxt (när vissa av mina vänner blev skjutsade till höger och vänster fick vi snällt ta bussen eller cykeln), men nu har han blivit en riktig curling-husse. De där små liven lever som kungligheter.
En annan sak vi gjort är att ÄNTLIGEN måla sovrummet. Det tog sin lilla tid, främst för att jag hade så svårt för att bestämma mig om färg, men också för att jag verkligen inte såg fram emot det där jäkla byggdammet igen. Jag hatar att befinna mig i det. Till slut sa M att vi faktiskt var tvungna att göra det för att det såg så himla illa ut med alla de där färgprovsfläckarna och snart skulle ju 50 personer komma hit på fest. Något jag inte kunde argumentera emot.
Det var såklart jobbigt och jag älskade inte direkt varje stund av stök och bök, men jäklar vad bra det blev sen. Vi är så nöjda! Även detta tycker jag förtjänar ett eget inlägg så det ska jag knåpa ihop.
Nu har jag suttit med detta blogginlägg i flera timmar fram och tillbaka. Det är lördag kväll och klockan är 21.10. Även sambon är sjuk så vi har inte gjort särskilt mycket idag. Båda har glidit runt här hemma i pyjamas och kollat på serier på olika håll. Kommit in till den andra ibland för att kramas lite, sen gått tillbaka till sitt eget, sen ätit tillsammans, sen gått tillbaka, sen Facetime:at med familjen i Kalmar, gosat lite… för att sedan återgå till sitt eget. Skönt med sådana dagar. Nu ska jag se någonting lättsamt innan det är dags att sova.
Vi hörs snart igen!