Tack syrran!

Nu sitter jag på ett flyg ”hem” till Paris. Förmodligen håller jag på att dö av längtan efter att få pussa på Christophe. Men snart så!

Det har varit en fin vecka i Barca och jag har haft både roligt och mysigt med syrran och hennes vänner. Efter nio månader på olika håll känns det både ovant och kul att umgås med syrran som vanligt. Det är ju lika länge som jag väntade på henne när hon låg i mammas mage! En sak är säker, det får aldrig gå så lång tid igen utan att vi ses. En annan sak som är säker, det är att jag är otroligt stolt över hur mycket hon utvecklats och växt under sitt år i utomlands. Min lillasyster har blivit vuxen. Galet.

Tack Julia, Isabell, Tess och Amanda för en härlig vecka hos er i Barcelona!