When it takes a long time to get home

Konserten igår var helt otrolig, och jag ska berätta om den samt dela med mig av några bilder. Jag måste bara ta igen timmarna jag förlorat av den här dagen på grund av den efterföljande – hemska – hemresan igår. Det börjar med att det är total kaos när vi ska ut ur stadion, och sedan är det så enormt mycket folk och väldigt många svenskar som ska över bron till Malmö. Först tar en av oss fel väg mot Nørreport så vi förlorar tio minuter. Utan att nämna några namn, så kan jag säga att det INTE var jag. Sedan missar vi precis ett tåg när vi väl kommer fram till flygplatsen (för er som bor högre upp i landet och inte har så bra koll så måste man, på grund av id-kontrollerna, ta en tunnelbana till flygplatsen och därifrån åka med Öresundståget till Malmö – tidigare kunde man ta ett tåg direkt från centrala Köpenhamn till Malmö). Vi passar då på att gå och köpa något att dricka borta i terminal 2. Där går vi dessutom förbi två däckade tjejer som mått dåligt över typ två kvadratmeter av golvet. Jag besparar er en detaljerad beskrivning av det, men jag kan säga så mycket som att jag var tvungen att hålla för armen på vägen tillbaka till tågen för att inte själv må dåligt… Hemskt är det dessutom. Hur blir det så illa? Jag kommer aldrig förstå hur man kan dricka så mycket att man inte ens vet vad man gör.

När vi väl kommer till tåget så visar det sig vara folk på spåret (GAAH!) så det får inte köra iväg innan polisen kommer. Sedan är det bara ETT TÅGSET, och vi är alltså massor med folk som inte kommer med. Nu är klockan 01.26 och från den tiden kör tågen bara en gång i timmen fram till klockan fem på morgonen. Vi måste alltså vänta i ankomsthallen på flygplatsen i en timme. Stackars Julia var ju dessutom sjuk. Som tur är så håller Burger King öppet hela natten så vi kan sitta och vänta där. När vi väl är på tåget så är det ännu en gång folk på spåret så tåget fick köra med begränsat hastighet över bron. Till slut kom vi in till Malmö, jag kunde hämta min cykel hos syrran och kom äntligen hem omkring halv fyra på morgonen. Efter en dusch så var det helt underbart att lägga sig i sängen.

Herregud säger jag bara, vilken jäkla natt. Tre timmar tog det från att vi gick från konserten. En resa som annars skulle tagit drygt en timme. Jag kan inte påstå att jag känner mig särskilt utvilad idag, men så får det vara. Nu ska jag ringa ett par samtal och sedan cykla iväg för några ärenden.

//The concert with Coldplay yesterday was absolutely amazing, and I’m gonna tell you all about it as well as show you some pictures for the evening. First I need to catch up on the time I’ve lost today because of the horrific train ride back to Malmö last night. Because of the large amount of Swedish people who had gone over the bridge from Malmö to Copenhagen to see the concert, it took a long time to get home. Then there were delays, and they had only 1 train set for the train were taking, which meant that a lot of people didn’t get on the 1.26am one from Copenhagen airport (where the trains to Sweden depart). On top of it all the trains only run each hour (instead of the usual 20 minute frequency) from 1am to 5am, so as you might have already figured out we got home pretty late this morning. I was so relieved when I finally arrived at home around 3.30am.

Today I’m super tired but what can you do. Now I need to make some phone calls and after that I’m gonna bike in to town and run some errands.