Yesterday at work
Allting är så nytt nu och intrycken kommer från alla håll. Jag vet inte hur jag ska hinna med saker som jobb, blogg, träffa nya vänner och samtidigt bearbeta den här nya livsomställningen. Jag var beredd på mycket men efter två år i Sverige har jag vant mig vid en viss boendestandard. Här är den verkligen inte som hemma. Bara en sådan basic grej som diskho, något som alla har i Sverige. Det finns inte i det här köket vilket gör det väldigt komplicerat att laga mat. Jag och min lägenhetskompis Munya skämtade om att de säkert byggt köket och sen bara ”wait a minute, I think we forgot about something…”.
Igår på jobbet fick min chef Moses en idé att göra en video som ska användas i marknadsföringssyfte. Det ska vara en video med mig, Erica, volontären Susanne och praktikanten Mika. Eftersom att Mika åker hem på fredag så åkte vi till ett soppkök för att filma henne med ägaren där. Innan hon kom hit som praktikant så var hon volontär här. Den här killen är så imponerande och grym. Han bodde själv på gatan tidigare och med lite hjälp så byggde han upp en verksamhet för att hjälpa andra komma på fötter igen. Folk får komma dit och äta frukost eller andra måltider några gånger i veckan, hjälp med sitt CV eller bara för att känna lite gemenskap och kärlek. Jag bjöd honom på Gott & Blandat, men han gillade inte de svarta med saltlakrits. Go figure.
Efteråt kom Moses och mötte oss och jag fick bland annat en rundtur i ett hem för unga killar. De får boende, mat, hjälp med läxor och håller sig på så sätt borta från gatan och kriminalitet. Dessutom driver de ett kafé på gården och de pengarna går till verksamheten. Så himla bra. En dansk kille jobbar där som volontär så jag pratade lite med honom också. På bilden längst upp ser ni huset till vänster.
Nu måste jag snart mot kontoret. Idag ska vi åka till Susannes arbetsplats och se vad hon gör. Det blir spännande!
No Comments
teruko
Måste vara en enorm kulturkrock du upplever, en helt annan verklighet. Lycka till med allt!
Sandra
Det där med diskhon är ju så absurt! Känns som att lakrits aldrig går hem haha kan inte förstå varför!!
christinestories
Ja det kan man lugnt säga, haha. Tack!