It’s all coming back to me now

Jag har typ ingen energi längre. Och det är sååå svårt att komma upp ur sängen på morgonen. Sover längre än vanligt och har varken motivation eller ork. Paris har varit så grått, kallt och trist den senaste veckan. Var är solen?!

Dessutom drömde jag någonting inatt, och det är inte första gången jag drömmer om det.
Något som fick mig att inse att jag nog inte kan förneka längre för mig själv det där som jag länge förnekat. Saknaden, minnena… det kommer tillbaka. Och jag vet inte om det är av rätt anledning, eller bara någonting annat som spökar. Som inte har med det att göra. Det kanske är en annan saknad. Hur vet man?

Nu ska jag ut och springa. Kanske lyckas skingra tankarna lite och hämta energi. Jag längtar tills i morgon kväll iafl, då blir det trevligt födelsedagsfirande för Camilla. Oj just det… måste köpa present!