Oh what a day
Vissa människor förstår jag mig inte på. De där som tar sig rätten att tilltala en med total brist på respekt, vilket är ännu mer absurt när det är en person man träffar för första gången. En sådan kvinna jobbade jag med idag. Får jag lov att kalla henne för kärring utan att låta omogen? Jag sa det såklart inte till henne men hade god lust när hon med uppfostrande och ganska hård ton sa ”Nu får du faktiskt gå och lämna den där kaffekoppen i personalrummet!”. Detta var efter att hon sagt en annan sak i precis samma anda. Som att jag var ett 7-åring med attitydproblem. Jag är inte så lättkränkt och har med åren lärt mig att inte ta sådant bemötande personligt (jag är trots allt en högkänslig person), men ibland får jag en obehagskänsla av vissa personers energi. Det går faktiskt att tilltala människor med respekt och vänlighet. Plus att stämningen på den här skolan känns lite platt. Ingen humor eller lättsamhet.
Hela dagen saknade jag alla barnen och kollegorna på den andra skolan jag var på måndag till onsdag (jag blev tyvärr bokad en dag på en annan, så idag alltså). Det kändes lite bättre när jag fick ett gulligt sms från Lara, som jag jobbat med i veckan, där hon meddelade att de sparat en av de chokladmuffins som jag bakade med barnen igår. Den får jag äta i morgon och så blir det nog ett bra avslut på veckan med härliga människor.
Det finns många fördelar med att vikariera på olika skolor. Jag styr mina arbetspass själv och det är alltid varierande, men ibland är det tråkigt att behöva börja om på nytt eller tvingas tacka nej till jobb på en skola jag gillar för att jag redan blivit bokad någon annanstans.
Oj nu måste jag rusa till körsången! Det har varit uppehåll i några veckor men nu drar det igång igen. Det roliga är att de håller hus på samma skola som jag var på idag.
