Motorbikes in Hanoi

Inför resan till Hanoi i julas fanns det en sak jag var lite nervös för. Trafiken. Jag oroar mig sällan för sådant när jag reser för efter att ha bott utomlands lärde jag mig att det finns platser i världen där begreppet ”väjningsplikt” inte existerar och bilbälte snarare är ett undantag än lag. Däremot har jag en enorm respekt för trafiken och bilar i rörelse. Så att åka till en stad där det enda sättet att korsa gatan är att gå rakt ut i trafiken kändes lite läskigt. Efter första dagen i Hanoi insåg jag däremot att det inte var så himla farligt. Bilisterna kan vara ganska opålitliga, så för att undvika en olycka på semestern är det bästa att låta dem köra förbi och sedan korsa gatan. Motorcyklisterna och folken på vespor stannar sällan, förutom vid de få trafikljusen i stan, men kör runtom alla fotgängare så här gäller det att bara gå ut. Regeln är: Tveka aldrig och stanna inte innan du kommit över gatan.

Väldigt ofta såg jag hela familjer som satt på en liten motorcykel med någon liten unge som stod upp på sätet. Vissa satt med mobilen och smsade medan de höll i sig lite sådär halvt med den andra handen. Underligt nog så är det dessutom lag på att ha hjälm för vuxna men inte för barn (?!). På sätt och vis är det ju lite komiskt. Munskyddet tar de aldrig av sig men däremot är det okej att låta ungen åka motorcykel på motorvägen utan hjälm. Safety first? #priorities

Märkligt nog kände jag mig sällan osäker i Hanois trafik som på många sätt kändes lite som ett organiserat kaos. De hade koll på vad som fanns framför dem och det verkade fungera förhållandevis bra. Trots att jag promenerade ganska mycket i Hanoi så var det nog bara vid två tillfällen som jag rusade över gatan med andan i halsen. Är det inte lite roligt hur olika det kan vara? I Kapstaden kör många efter att ha druckit två drinkar och samma sak gäller i Italien. Här är det nolltolerans (vilket jag tycker är bra såklart) och gud nåde den som inte stannar med bilen vid ett övergångsställ utan trafikljus.