Slutet gott

Jaha, en hel dag och inte en enda kommentar. WTF? Neeej, jag bara skojar. Typ. 😉

Idag var vi inne i Paris hela eftermiddagen hemma hos Sara och hennes två ungar Annaë, som är jämngammal med Louise, och Lucie, en 5 månaders bebis.
Jag gick ut en sväng runt Montemartre på egen hand medans barnen lekte och Helene och Sara pratade om förlossning. Vilket blir ännu mer obegripligt på franska, haha! Strosade runt lite mer än en timme, men gick inte så långt eftersom jag inte känner till området så bra. Men lite mer kollo fick jag iafl!

Sen skulle jag åka hem själv med Louise. Helene passar på att träffa några tjejkompisar ikväll så jag, Olivier och Louise är ensamma ikväll. Hon hade inte sovit middag och somnade i vagnen på väg till metrostationen, men på RER:en så förstod hon att Helene inte var där längre och började gråta hysteriskt. Hon skrek efter mamma och vägrade komma upp i famnen. Jag visste inte vad jag skulle göra först! Jag höll på att få panik och det kändes som att ALLA glodde på mig. Typ som att jag var en hemsk mamma som var elak mot mitt barn eller att jag kidnappat ungen. 😛 Men sen så lugnade hon sig, och ville sitta i mitt knä. Pratade lugnt med henne och förklarade hur det låg till. Förhoppningsvis så har hon snart fullt förtroende för mig. Hon börjar nog fatta att jag ska ta hand om henne på dagarna och att Helene ska jobba. Tur hon lugnade sig iafl… jag tror att jag hittat tricket för att hon ska sluta gråta. När hon väl gör det så är hon världens sötaste unge alltså!

Sen hade jag vagnen i ena handen och Louise i andra. Tack vare en snäll man så fick jag av henne från tåget. Det är liksom en avsats som är typ 1 meter hög! Fattar inte hur Helene gör det! Sen kom Olivier och hämtade oss vid stationen. Så slutet gott iafl. Nästa gång går det nog mer smärtfritt. 🙂

Nu ska jag ta en dusch. Återkommer med bilder efter middagen! Jag är grymt hungrig för jag har bara ätit lite kakor och en croissent sedan lunchen vid halv ett.