I’m alive!

Alla som tycker att jag ska uppdatera bloggen oftare räcker upp en hand.

🙋🏽‍♀️

Jag vet, jag vet. Det var länge sedan nu och flera roliga saker har skett sedan dess. Strax innan jag åkte till Paris fick jag ett jobberbjudande som jag gladeligen tackade ja till. Efter en kort löneförhandling skrev jag på kontraktet och börjar i mitten av augusti. Det är en helt ny karriärbana för mig så det känns lite pirrigt, men ska såklart bli en spännande utmaning. Utöver det tog jag en del av vinsten från försäljningen av min lägenhet till att köpa in mig i Mattias lägenhet. Så nu är jag inte bara hyresgäst utan delägare. Nu är det på riktigt. Jag kan inte längre utbrista ”jaha men jag flyttar väl hem till MIN LÄGENHET då!”, när vi bråkar om någonting världsligt. Stora saker har hänt i mitt liv med andra ord.

I en vecka hann jag mellanlanda hemma innan vår gemensamma semester tog vid. M är ledig i sex veckor och själv kan jag med gott samvete chilledilla hela sommaren innan allvaret tar vid. Just nu sitter jag i bilen med min bättre hälft (ja för ibland är han faktiskt det, särskilt när jag PMS:ar och han har ett tålamod som en förälder till ett kolikbarn) och passar på att blogga eftersom att vi är fast i en bilkö som rör oss framåt i snigelfart. Vi började med att köra ner till Ystad och ta båten över till Sassnitz, nu har vi tagit oss så långt som cirka tre mil norr om Berlin och med lite tur är vi framme i huvudstaden innan klockan 19. Där stannar vi en natt innan vi kör vidare till Prag, sedan får vi se vart vinden för oss men planen är Österrike, Slovenien, Italien och Frankrike. Vi ska alltså åka på en roadtrip tillsammans och kommer vara borta några veckor. Det ska bli så kul!

Inlägg om Paris-resan kommer inom kort. Den här gången ska det minsann inte ta tre veckor mellan uppdateringarna. I prömis.

Kram hej!