A short reality break

Gårdagens korta helg gjorde mig bra. Jag fick koppla av och bara ”vara” Men idag är det vardag igen innan det åter är helg. Dagen började med att C ringde mig. Åh det var så mysigt att höra hans röst igen och nu saknar jag honom ännu mer. Jag vill bara att det ska vara torsdag kväll. Nu! Han är tydligen superbrun nu, den jäveln. Damnit, jag kommer ju aldrig vinna över honom. Men han är fransk med rötter från Spanien OCH är på havet. Jag är svensk blekfis, fast i ett grått och kallt Paris med en sol som inte visat sig på 4 dagar. Det är inte direkt rättvisa spelregler. Jag måste hitta en albino som jag kan jämföra mig med…

Jag satt i typ en timme innan för att skriva om mitt CV, alltså meritlistan. Det är nämligen så att jag inte har Word på min dator utan OpenOffice, vilket innebär att alla grejer måste skrivas i openoffice och sen sparas i word för att kunna maila det. Mitt franska CV råkade jag radera för ett tag sedan och C hade hjälpt mig skriva ett nytt som han mailade. I Word såklart. Eftersom jag inte har en licens så kan jag inte ens kopiera texten utan jag fick skriva OM allting. Suck. Men så skrev jag ett desperat inlägg på FB och så visade det sig att Geff har Office-paketet. Så jag slipper köpa ett för 150 euro. Finfint.

Jaja, jag fick iväg ansökningar och nu blir det en joggingtur. Jag känner att jag har en massa spänningar jag måste bli av med och jag har ju faktiskt satt som mål att springa 3 ggr/vecka. Dags att hålla mina ambitioner!
Ikväll ska jag hem till Linda. Vi ska se på film, snacka skit och förhoppningsvis blir det tacos till middag. Det ska bli mysigt!

Bon après-midi et soir!