C'est la vie

A very long time

11.30 ska jag vara hos familjen i morgon, sen går tåget efter lunch. Åh det ska bli så kul! Och det känns så skönt att franskan äntligen börjar släppa. Jag kan prata mer och mer hela tiden och förstår ganska bra nu. Underbart!
Men det är också en skön säkerhet att Marie och hennes man pratar engelska och att Livia kan prata. Även lilla Falco förstår lite. Men jag ska verkligen försöka prata så mycket franska jag bara kan från och med nu!

Nu hoppas jag att det är sista gången jag än en gång flyttar och byter hem och familj. Men jag tror att detta kommer bli bra. De är trevliga och lättsamma människor. Och de har hushållerska, haha! No more cleaning. 😛

Vi ska ju åka tåg i morgon, le TGV. Snabbtåget… det går mycket fortare än X2000 kan jag ju säga. Skönt… för jag hatar att åka tåg. Wiiih, jag ska till Provence! I love my life right now!

Oj, hur blev klockan så mycket? Har suttit på msn och pratat med Lucas. En av killarna från i lördags. Blev lite problem med kommunikationen, min dåliga franska och hans dåliga engelska innebar några missförstånd. Haha! Han hade inte förstått att jag skulle vara borta i två månader. "That’s a very long time…".
Ja jisses… det är ju för tusan 8 veckor! Typiskt att man ska åka nu när man träffat en massa roliga människor…

Oh well, får ses när jag kommer tillbaka. 🙂

Bonne nuit!

No Comments

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.