Are you listening to me?

Robin hade köpt rågflingor, Jens Lapidus – Aldrig fucka upp och 4 paket Extra tuggummin på beställning från mig. Tack! Rågflingor finns i svenskaffären här, men de kostar typ 3,5 euro…! Galet dyrt.

Ikväll var jag och åt middag med Robin och hennes mamma och syster. Hennes familj var precis lika trevliga och goa som Robin själv. I guess it runs in the family. Vi skulle äta på Café Etienne Marcel men där var det fullt, så vi hamnade till slut på en mysig indisk restaurang. Där satt vi i ett par timmar och pratade om allt mellan himmel och jord. Sjukt mysig lördagkväll.

På dagen idag(läs: igår) så träffade jag Natalie. Vi spanade först på dammsugare och brödrostar på Darty, men insåg att det var bättre att köpa en annan dag för att slippa släpa på. Sen hamnade vi på H&M där jag köpte en superfin kofta på rea(visar imorn). Natalie vile gå till Starbuck’s sen, för att se what all the fuss is about. Haha! Tyvärr var det ju som sagt lördag. Och vad betyder det? Jo, smockat med folk i Paris. ÖVERALLT. Men jag lovar att du ska få prova på Starbuck’s nästa gång vi ses Natalie! 😉
Istället gick vi till ett annat café. Inte supertrevligt ställe direkt, men det är ju sällskapet som räknas eller hur? och jag har alltid lika trevligt med Natalie.
Vi satt länge och pratade om kärlek, ex-pojkvänner, jobb och vårlängtan.

Natalie är en sådan där människa som alltid lyssnar så intresserat och koncentrerat. Ni vet de människorna som verkligen lyssnar. Som man känner sig så bekväm med att berätta saker och som sitter där och visar att ”jag vill verkligen höra vad du har att säga”. Jag känner kanske 4 sådana personer. Min kusin Sophia är en till av dem. Hon har dessutom minne som en elefant.

Jag är en bra lyssnare med, men kan ibland vara lite i egna tankar. Drömma mig bort och kanske fastna på ett ord och sen komma och tänka på någonting kring det. Sen kommer jag på mig själv att lyssna men inte höra. Kanske har missat en viktig del i berättelsen för att jag glömmer bort mig i mina egna tankar. Inte att jag inte är intresserad men bara att jag är dålig på att koncentrera mig. Det är lite jobbigt när någon berättar någonting och jag inte hört mitten av det, sen när jag kommer in i det de säger så undrar jag vad fasen de pratar om, och skäms för att jag inte hörde namnet/ämnet/händelsen. Så får jag erkänna och säga ”förlåt men jag hörde inte, vem var det du träffade på på gatan?”. Så blir de irriterade och säger att jag faktiskt får lyssna. Haha!
Syrran är likadan. Särskilt när hon sitter vid datorn. Man hör ett mummel och ”mhm”, och så vet man att hon inte hört ett ord av vad jag sagt. Äpplet faller inte långt från trädet, som de säger.
Hur som helst så tycker jag att det är en himla bra egenskap det där, att verkligen lyssna. Det får mig att lyssna lika mycket på den personen tillbaka. Bara för att man får en sådan respons.
Så tack Natalie, för att du har en sådan fin egenskap. 🙂

Blev en lång filosofisk text så här mitt in natten, haha! Nej om man skulle ta och sova nu?

Har ni någon egenskap som ni är extra stolta över, eller kanske en sämre som ni önskar att ni kunde ändra på?