Årets sista resa

För att inte gå under helt i vintermisär så försöker jag tänka på att jag om 12 dagar befinner mig behagligt nära norra halvklotets 35:e breddgrad. Det är också där gränsen går för att kroppen ska producera D-vitamin under vinterhalvåret och dagstemperaturen ibland sträcker sig över 20-sträcket. Annandag jul flyger nämligen jag och syrran ner till södra Spanien för att tillbringa några dagar hos pappa och Ewa. Det känns skönt att ha det i sikte. Dessutom ska det bli roligt att åka ner dit med Julia. Efter vår resa till Phu Quoc när jag hälsade på henne i Hanoi förra vintern har jag insett hur mysigt, och ibland även konfliktskapande, men mest av allt roligt det är att resa med min syster. Visst att vi även inser vilka olikheter vi har oss emellan och att vi ibland behöver vårt eget space men det är även väldigt skönt att resa med någon jag känner så väl.

Nu ser jag först fram emot en riktig svensk jul för första gången på tre år och att sedan få njuta av varmare temperaturer i några dagar. Det kan inte bli bättre! Här är några bilder från när jag var där i april i år. Det var fem härliga dagar med utflykter, livliga diskussioner och sådär avkopplande som en semester ska vara.

Norra Afrika ligger där borta i horisonten.

Det här blir årets sista resa dessutom, och tredje gången under 2018 som jag besöker Spanien. Det vore minst sagt rimligt att jag nu utökat mitt spanska ordförråd och det har jag nog också. Att resa får mig att inse exakt hur roligt jag tycker att det är med språk och olika länders kulturer. Samt att jag många gånger känner mig mer hemma utanför de svenska gränserna närmare ekvatorn där människor lever mer spontant och vågar se främlingar i ögonen. Så jag behöver komma dit ibland. Lämna lämmeltåget och kylan i Sverige för ett varmare klimat.

Vad har du för planer i jul? Blir det traditionellt firande eller på annat vis?