Castle Wedding
Här har ni några fler bilder från bröllopet förra helgen. Det här är från cermonin och lunchen. Som jag skrev innan så var det runt 650 gäster på cermonin och lunchen (som mer var som en cocktail lunch) efteråt. Med risk för att döma ut på förhand, var det här la noblesse de la France. Alltså adeleliten och aristokrater i stort sett. Visst är man inte nödvändigtvis snobbig bara för att man kommer från en ”fin” familj eller växt upp med mycket pengar, men jag fick ändå ett visst intryck av att de flesta i sådana här kretsar går efter ”lika barn leka bäst”. Det märks på sättet de pratar och för sig att de fått uppfostran att man bör vara på ett visst vis för att accepteras i den kretsen. Det känns inte alltid helt äkta. Förstår ni hur jag menar?
Inte för att jag växt upp under fattiga förhållanden, men jag har aldrig rört mig i sådana överklasskretsar under min uppväxt och är inte speciellt imponerad av vad folk är eller hur mycket pengar de har, utan snarare hur de är som personer och hur de behandlar andra människor. Snobbiga människor som väljer vänner efter vad de gör – eller som dömer andra som inte har det lika gott ställt – klarar jag inte av för fem öre. Däremot finns det ju de som är hur trevliga och ödmjuka som helst, trots att de har en fet trust fund att spendera. Min pojkväns nära vänner är väldigt trevliga och sympatiska personer, kan tilläggas. Brudparet är hur gulliga som helst och jag är tacksam att de bjöd mig, trots att vi endast träffas då och då.
Hur som helst var det roligt att få vara en del av ett sådant event. En upplevelse helt klart!
Min kille, Julie och François.
Vinflaskor med brudparets namn är poppis i Frankrike.
En av min pojkväns barndomskompisar, sockersöta Olivia.
Brudparet åkte från kyrkan i en gammal Jaguar. Jag är inte så bilintresserad, men jag gissar att den är värd en del…?
Lunchen hölls på ett slott.
Störst hatt vinner. Ja, det intrycket får man verkligen för det var den ena enorma hattkreationen efter den andra.
Appropå adelsmän och aristokrater, så håller jag på att titta på första säsongen av Downton Abbey. Jag gillar det! ”Weekend, what on earth is that?!”. ”Work? Real men don’t work!”. Haha! Tur att vi kommit lite längre i dagens samhälle.
No Comments
Gabriella
Så skönt att det är iaf lite bättre med magen, hoppas det får fortsätta så! Yes det stämmer, både pluggar till och jobbar som danslärare:) Tänkvärda ord i ditt inlägg, förstår hur du menar. Jag blir inte heller impad av kristallkronor och dyra vanor. Att kunna föra ett samtal med härliga individer känns mer guldvärt för mig:)
Sofia
Ser ut att ha varit ett vackert bröllop! Själv blir jag imponerad av folk som står på egna ben, oavsett om det har med pengar att göra eller inte. Att vältra sig i andras (släkt, mans, vänners) ekonomiska rikedom är något som gör mig rent ut sagt äcklad.
Christine&Paris
Ja, samma här!
simone
Vilken drömsk miljö! Men som sagt, pengar är inte allt.