-
Slowly but surely
Jag märker att det är lättare nu, med allt. Livet känns inte lika omöjligt längre. Som att jag sakta men säkert bygger upp en kraft för att vandra hela vägen upp för det där höga berget som jag försökt bestiga i två års tid. Det som jag ständigt rusat upp för så snabbt att det inte fanns någon ork kvar…
-
Det där som ger perspektiv på livet
I natt drömde jag att jag var tillbaka i Kapstaden. I drömmen står jag på ett lastbilsflak och när jag tittar upp så ser jag att jag befinner mig utanför Abaphumeleli Orphanage. Jag är således av någon konstig anledning i en av Kapstadens farligaste kåkstäder, Kayelitsha, mitt i natten. Det var det barnhemmet vi samarbetade mest med under tiden jag jobbade för…
-
När man springer upp för backen och sedan halkar ner igen.
Jag sitter framför datorn. Stirrar på skärmen med fingrarna som vilar på tangenterna. Skriver två rader, raderar det. Det låter tillgjort och konstlat. Bredvid har jag klottrat ner ord och fraser på flera olika papper. Karaktärsdrag, kunskaper, mina bästa sidor. Jag ser dem men vet inte hur jag ska formulera mig. Har jag verkligen alla de egenskaperna? Kan jag verkligen allt…
-
Läser du mellan raderna?
Sunset at Västra Hamnen in Malmö last night. Det kan vara så riskfyllt att blogga. Att lämna ut sig själv och sina tankar till ”världen”. För ibland undrar jag om ironin och skämten går att läsa mellan raderna. Jag undrar om det ibland kan misstolkas. Jag är en person som gärna vill se mig själv som ganska rak och ärlig.…
-
En text som fick mig att gråta
En släkting till mig la upp en text på Facebook som gjorde mig så berörd att jag måste publicera den här på bloggen. Texten är precis så som den publicerades på Facebook men jag har korrigerat lite för läsvänlighet då det fattades lite bokstäver och skiljetecken på några ställen. I övrigt är det copy/paste. ”Jag kan inte sluta tänka på…
-
När livet inte alls känns fel
Jag kände det direkt när vi hade lyft från startbanan. En välbekant känsla. Trygghet. Tänk att så många känner rädsla när de flyger. Jag känner mig lugnare i ett flygplan uppe i luften än med fötterna på marken. Som att jag befinner mig i något slags vakuum där inga faror kan nå mig. När vi landar i Nice täcks fönstret…
-
Vakuum
Jag går runt som i ett slags vakuum, till viss del inte helt överens med mina känslor. Har jag verkligen lämnat Sydafrika? Jag kände mig lite sentimental de sista dagarna, men jag grät aldrig. Inte ens när planet lyfte från flygplatsen och vi flög över staden med den vackra solnedgången i horisonten. Inte förrän nu, när jag insåg att jag flyttat…
-
Tid för reflektion
När jag kom hem från jobbet idag så ringde jag upp syrran på Messenger och vi pratade i över en timme. Nästan non-stop babblade jag på och och berättade om allt som hänt sedan jag kom hit, intryck, kulturkrockar, det jag gillar hittills och sådant som varit påfrestande. Jag insåg att jag verkligen behövde lufta allt med någon som känner…
-
Att vara less på allting
Idag har varit en sådan där dag då allt känts lite extra jobbigt. Jag borde städa, packa ner grejer i lådor, betala en räkning, svara på mail, skriva en packlista, träna, köpa en resväska, vara glad. I stället har jag ångest. Sedan ångest för att jag får ångest. För att jag inte orkar ta tag i någonting och för att…
-
Before the Flood
Jag såg precis dokumentärfilmen ”Before the Flood” som Leonardo DiCaprio producerat i samarbete med National Geographic. Förutom intervjuer med ledare runtom i världen, så besöker han platser som påverkats extra mycket av allt koldioxid-utsläpp, vilket är ett resultat av massiv matproduktion, fossila bränslen, klädindustrin och annat mög. Någon som har sett den? Filmen var riktigt bra måste jag säga, och…