Det formella vs det informella
Jag började min lördag med en härlig frukost i sängen, och så kollade jag på resten av En oväntad vänskap som jag inte orkade se klart igår kväll. Den heter ju faktiskt Les Intouchables på franska. Jag tycker att den är så himla bra, och så är det kul att se en fransk film då och då för att hålla igång franskan. Egentligen ville jag ha med franska undertexter, men det fanns inte så jag tog med svenska först, men störde mig och bytte till inga alls.
Det är förresten roligt att de översätter ”vous” (ni) med ”du”. I Frankrike gör de ju samma med svenska filmer, alltså att de översätter det till att karaktärerna tilltalar varandra med ”vous”, fastän vi du:ar varandra i Sverige. Samtidigt har jag sett i allt fler svenska filmer att de använder ni. Särskilt i äldre filmer eller då det är en klar skillnad på ålder och klass. Lite kul faktiskt då vi inte haft den typen av formella tilltalsformer sedan början på 1900-talet. Sedan tilltalade man ju med titel, exempelvis ”Vill fröken ha en kopp te?”, ”doktorn har besök” etc. Som man gör på franska nu: ”Merci Monsieur”, ”bonjour Docteur”.. bla bla. Ibland saknar jag det där formella för jag tycker på något sätt att det är charmigt.
I Sverige är vi extremt informella tycker jag, även i Danmark. Jag kan få ett mail från min chef där det inte ens står hej, och sedan typ ett frågetecken i ämnesraden och så ett vidarebefordrat mail, haha. Inte för att han på något sätt är otrevlig eller arrogant, utan för att det är så de gör. Raka puckar och ingen spill av tid. I början blev jag skitnervös och tänkte ”oj, har jag gjort något fel nu?”, men det är bara så man gör. Ibland kan jag tycka att man åtminstone kan skriva hej, och ett tack eller något. Samtidigt som de där artiga meningarna fransmännen kör med egentligen bara är BS. När fransmän skriver mail är det en fråga inlindad i femtioelva artighetsfraser. ”Je vous souhaite une bonne journée” (jag önskar er en trevlig dag), kan i många fall betyda ”Je m’en fous, vas te faire foutre” (jag bryr mig inte, dra åt hel**te). Typ.
Fast vad vore världen utan olika kulturer? Ganska tråkig troligtvis.
No Comments
G I N A ~
så mysigt ^^
Katrin
Fast så himla länge sen är det inte heller som Sverige plockade bort det formella "Ni" och införde duandet. 1960-talet om jag inte tar helt fel. Personligen föredrar jag "Du". Varför ska vi placera någon på en högre pidestal? Detsamma gäller kungafamiljen. De borde vi också dua!
Malin
Vi pratar ofta om det dar pa jobbet for vi har manga kunder och partners i just Danmark och mina chefer ar britter och amerikaner och kommer ofta till mig och undrar om de gjort nagon arg for att de far sa kortfattade email.
Christine&Paris
Hahaha, ja jag kan tänka mig det!
Christine&Paris
Det handlar inte om att sätta någon på pedestal, utan om ömsesidig respekt och en vana. Min fd svärfar niade mig, och jag honom. För att han gjorde det med alla, oavsett ålder eller social status. Förutom barn och hans familj då.Sedan kan det ju diskuteras om det inte är lite förlegat att lärare ska du:a sina elever vilka i sin tur ska ni:a sina lärare. Det känns gammaldags. Kungafamiljen är kungafamiljen, det är något helt annat. Jag ser inte felet med att ha kvar lite tradition i vårt moderna och superjämställda land 😊