Det här med att visa hänsyn

 

Jag började min helg ungefär 4 mil norr om Malmö, hemma hos pappa och Ewa i Landskrona. Lilla Sally var lika bedårande som vanligt och jag höll på att dö av skratt när hon stod och skulle ”lyfta vikter” och absolut skulle träna. Den lilla gullungen är ganska liten för sin ålder så den STORA vikten på typ 1 kilo orkade hon ju knappt lyfta. Haha! Världens sötaste lilla smurf. God mat, nio timmars sömn, vacker utsikt från Landskronas hamn och en massa mysig tid med familjen. Precis vad jag behövde efter denna veckan. Vi fick skjuts tillbaka till Malmö vid lunchtid och sedan gick jag och tränade.

 

På eftermiddagen följde jag med min kusin och hennes man på bio eftersom att de skulle se den sista HungerGames-filmen. Tyvärr förstördes upplevelsen lite av att det satt flera barn och ungdomar – och vuxna! – och prasslade hejvilt med godispåsar och popcorn. Jag blir galen på sådant så till slut frågade jag om de inte kunde sluta prassla så högt. Tyvärr fortsatte de sen ändå. Det gick ju inte att koncentrera sig på filmen. Mot slutet hade ju godiset som tur var tagit slut, haha. Kusinen tyckte att det är ”sådant man får tåla när man går på bio”, men det tycker verkligen inte jag. Sådan brist på respekt och hänsyn för andra människor som har betalat 135 spänn (fy satan vad dyrt det blivit att gå på bio?!) har jag inte mycket till övers för. Jag kan ju även säga att det är första och sista gången jag går på en eftermiddagsbio en lördag. Nog bättre att gå sent så det inte är några barn i salongen. Vissa föräldrar verkar inte inse att det är viktigt att lära sina barn lite vett och etikett. Och nej, jag vet att jag inte är mamma så jag kan inte förstååå hur svååårt det är att uppfostra barn, men när jag var liten fick jag lära mig att visa hänsyn till andra människor när jag var på en allmän plats.

 

Nu ska jag packa upp min resväska. Nej, jag har fortfarande inte gjort det efter nästan en vecka. Min mamma lärde mig om hänsyn, men tyvärr även om hur enkelt det är att skjuta på saker.