En dekadent lördag i soffan (och en kort promenad)

Det har varit en lördag av dekadens här hemma. Jag vaknade klockan 11.50 och åt frukost under täcket i soffan. M hade precis börjat titta på en dokumentärserie som jag kastade mig in i. Efter två avsnitt tyckte jag att vi skulle gå ut en sväng i solen. ”Det är bra med frisk luft, älskling!”, försökte jag. Ungefär lika svagt argument som när ens föräldrar ville att man skulle äta spenat för att bli stark. Han muttrade lite till svar och så klädde vi oss så varmt vi kunde. Jag hade fyra lager av ull och dun och han, som är väldigt varmblodig, i en lättfodrad kappa. Gissa vem som frös mest? Minus sju grader i Malmö känns som -17 på andra platser. Vi gick ett varv i Folkets Park, vände ansiktet på solen, tittade lite på skidskoåkarna och sen styrde vi hemåt igen. Det fick räcka med 20 minuters promenad och utomhusvistelse den här lördagen.

Ögoninflammationen blossade upp igen igår och i morse var mina ögon ganska röda. På bilden ovan ser jag nästan ledsen ut, trots att jag ler. Det var i alla fall väldigt vackert med solstrålarna som kastade skuggor i snön. Det gav en ökad serotoninproduktion i min kropp som jag behövde. Jag tycker om snö så det får gärna snöa lite mer om det ändå ska vara vinter i flera månader till.

En äkta svensk soldyrkare = stå stilla och blundar med ansiktet mot solen. Undrar om det gör någon skillnad för välmåendet? Det kändes skönt i alla fall. Även om solskenet inte värmde kinderna så värmde det själen.

När vi kom hem gjorde vi varsin kaffe och resten av dagen har vi legat här i soffan under duntäcket. Ätit det vi varit sugna på och njutit av att inte göra någonting ansträngande. Vi såg resterande avsnitt av dokumentärserien på ett bräde. ”Omgiven av fiender” heter den och finns på Viaplay. Väldigt fängslande och intressant om extremhögerns framfart i Norden. Hur tänker egentligen människor med så radikala åsikter och övertygelser? Hur ska man bemöta den typen av ideologi för att nå fram? En både sorglig och fascinerande följetång. Rekommenderas.

Jag är inte alltid så bra på att bara ta det helt lugnt en hel dag. Jag blir rastlös och måste ”utnyttja” min lediga tid. Jag har till exempel svårt för att sitta inne om solen skiner, särskilt på sommaren. Mattias är verkligen inte så och kan ligga på soffan en hel semesterdag även om det är strålande solsken och 25 grader ute. Idag har jag däremot inte känt mig stressad av en hel dag framför TV:n. Det har snarare varit mysigt att sitta i varsin hörna av soffan i total symbios med varandra. Klappa lite på den andra och kasta en slängkyss emellanåt (M vågar inte pussa på mig nu när jag är som en spetälsk, haha!). Kommentera det som händer på skärmen (mest jag, som alltid). Sådana här dagar njuter jag extra mycket av vår livssituation som ger oss denna frihet.

Förutom det har jag läst bloggar samt lagat en god och näringsrik middag. Stir fry med lätt wokade grönsaker och till det lax i ugn med asiatiska smaker. Jag hoppas verkligen att min kropp lyckas finta bort den här inflammationen i kroppen nu med vila och bra mat. Har tryckt i mig en massa ingefära, gurkmeja, vitlök och frukt. Det börjar bli tröttsamt att vara sjuk konstant. Jag längtar efter att sminka mig med mascara och njuta av en riktigt härlig middag på restaurang med min man.

Nu sitter jag här med datorn i knät medan M ser på streams men ska nog ta en dusch och sen lägga mig i sängen. I morgon ska jag vara frisk. Så är det bara.