En helg i Kalmar

”Hur var egentligen Kalmar?”, har du säkert suttit och funderat över sedan innan helgen, oförmögen att få någonting annat gjort på grund av denna cliffhanger jag serverat på silverfat. Jag förstår det. Allt annat än min helg i Kalmar är sekundärt, men du kan vara lugn för ställningen är återställd. Jag ska berätta.

Det var trevligt. Jag gillade staden. Så, nu lämnar vi det och går vidare.
Nä, jag skojar. Det kommer mera.

Jag kan inte minnas att jag varit i Kalmar innan. Det är inte direkt en stad en Malmöit, med släktingar på alla andra orter i Sverige än de småländska, har vägarna förbi så ett sådant besök har aldrig kommit på tal. Vilket såhär i efterhand är lite synd för jag insåg ganska snabbt att det är en vacker stad med gamla anor och en gemytlig stadskärna. Vad jag förstod av vad min svärmor berättade så är det även en stad med fina anor och adliga släktband – ”gamla pengar” även kallat. På Malmöspråk: folk har fett med cash i Kalmar.

Hursomhelst, nu kom vi bort från ämnet. En salig blandning av det senaste seklet har satt sin prägel på arkitekturen i Kalmar. Det är lite gustavianskt, lite medeltida, en dos flådig renässansepok, en hel del plåtburkar à la 90-tal och flera vackra byggnader från början av förra sekelskiftet. Deras domkyrka hade lika gärna kunnat stå på ett torg i en italiensk småstad och en promenad i gamla stan ger på vissa ställen förnimmelsen av att befinna sig i södra Tyskland. Jag kan tänka mig att Kalmar är riktigt fint på sommaren så jag ser fram emot ännu ett besök när staden står i blom, kanalen är fylld med nykläckta ankungar och träden är fulla med gröna löv.

• 

• 

Förutom en komprimerad sightseeing-runda (det var lite för kallt och blåsigt mestadels så vi får ta en större runda förbi sevärdheterna i vår), bestod helgen av mycket familjetid. Med min egen familj som just nu är lite splittrad både geografiskt och mentalt, var det väldigt mysigt att få uppleva den känslan av familjär samhörighet. Det är högt i tak och mycket humor blandat med kärlek och värme.

Annat vi gjorde var att gå på Stadsmissionens loppis (tydligen lördagsnöjet i Kalmar), åka över till Öland en kortis för att köpa choklad, spana på ”feta villor” i stadens fina kvarter, sova till tio varje dag och titta på finalen av Melodifestivalen. Det där sista har jag inte gjort på ungefär 20 år och nu går jag och nynnar på vinnarlåten hela dagarna.

Allt med helgen var bra förutom hemresan. På grund av vägarbete mellan Hässleholm och Lund var vi tvungna att åka ersättningsbuss däremellan så resan som skulle tagit tre timmar, tog fyra. Blev dessutom åksjuk på bussen för att det knappt fanns något syre. Det är inte behagligt att må kvalmigt illa i en timme.

Hej då Kalmar, vi ses igen i sommar!