En helg på landet, bilmusik och sjukdomstillstånd

Jag kom hem för en stund sedan och det första jag hör är mina grannar som skriker på varandra. Jag saknar redan tystnaden och stillheten i de västgötska skogarna. Såhär vackert var det i morse när jag vaknade efter en 10 timmar lång dvala. Min förkylning blev tyvärr värre i fredags kväll och i kombination med sura uppstötningar kan jag väl säga att jag haft en härligare nattsömn än de två senaste. Idag har jag gått runt och hostat så att min stackars röst knappt bär längre. Min och Louise allsång i bilen på vägen hem gjorde nog inte saken bättre, men när en gammal bränd skiva med Circle of Life spelas går det inte att göra annat än skråla med. Andra låtar på skivan var När vindarna viskar mitt namn med Roger Pontare och ledmotivet till den gamla såpan Skilda Världar. En annan skulle nog sagt upp vänskapen över en sådan grej men jag är inte den som dömer andras musiksmak. När jag tänker efter så är jag nog den vars musiksmak andra dömer. Det är kanske inte så vanligt att dyrka George Michael som tonåring, eller? Fast han är ju så himla bra. Eller var…

Helgen då? Jo den var trevlig men jag hade gärna upplevt den utan att känna mig febrig och med snuva som fick det att klia i ögon och näsa som om jag var pollenallergiker på en blomsteräng i maj. Igår när de andra gick på långpromenad i skogen och följde upp den aktiviteten med en lång stund i bastun fick jag snällt ligga på soffan och läsa. Inte för att det var illa det heller, men det är tråkigt att hamna lite utanför de sociala aktiviteterna för att orken inte finns där. Så jag har inte gjort många knop dessa två dygn. Idag åt vi en lång frukost, följt av brädspel och efter lunchen (som var rester av gårdagens supergoda bolognese på långkokt högrev) vågade jag mig ut på en kort promenad och sedan lite bastu innan vi körde hemåt. I fredags var vi tre i bilen men Louise syster Cecilia stannade kvar så jag fick vara DJ och skyltläsare på hemvägen till Malmö. Det där senare kanske inte egentligen stämmer eftersom att jag ser som en kratta. Hem kom vi i alla fall!

Nu är jag i valet och kvalet om jag borde vara hemma från jobbet i morgon bara för att vara på den säkra sidan. Jag får helt enkelt se hur jag känner mig i morgon bitti, men jag tror tyvärr inte på mirakel i detta fall.