Ett dygn på spahotell och några relationsinsikter

Bättre sent än aldrig, som det heter. Här kommer jag igen och säger hej. Förra veckan var intensiv på jobbet och jag kände mig hela tiden lite efter med allt, så på kvällen fanns inte mycket energi kvar till annat än vila och förtäring av mat. Träningen har satts lite åt sidan senaste tiden vilket jag egentligen inte alls är nöjd med. Jag vet att jag behöver träningen just nu för att hålla kortisolnivån på en rimlig nivå och immunförsvaret i schack. För att inte tala om den mentala styrkan. I helgen valde jag däremot att bara vila kroppen för det var vad den sa åt mig att den behövde. Igår sov jag till kl 10 och blev helt utmattad av att åka på loppisrunda med Mattias och Erik i ett par timmar. Det brukar vara ett tecken på att det finns ett behov av återhämtning. Så jag låg på sängen i två timmar på eftermiddagen och slumrade till lite då och då. Jag försöker göra mer av det där, att lyssna på vad min kropp vill ha.

Efter utmattningsdepressionen för sex år sedan (vad knäppt att det är så länge sedan!) tror jag att min hjärna förändrats. Jag orkar inte lika mycket och lika längre. Att jobba heltid den här tiden på året och inte få tillräckligt med sömn går inte ihop. Särskilt svårt blir det om den där ostrukturerade stressen hinner ifatt mig. Så jag fokuserar på det som är viktigast: minst åtta timmars sömn, vettiga matrutiner, egentid, personer som ger mig energi, läsa böcker, minska på sociala medier, djupandas när det knyter sig i mellangärdet och att kramas mycket med M. Det där sista är inte att underskatta. Närhet, pussar och gos gör under för mitt välmående. Eller för allas egentligen. Oxytocin kallas trots allt för The love hormone.
Vi försöker även att vara extra empatiska och snälla mot varandra för just nu går vi båda genom ungefär samma fas i nytt-jobb-processen. Så vi peppar, utmanar lagom, påminner den andra om att det alltid är jobbigt att börja en ny arbetsroll, pratar om hur vi känner och lyssnar på vad den andra behöver. Ibland gör vi vår egen grej på varsitt håll i lägenheten för även om vi tycker om att umgås med varandra så är det lika viktigt att ge varandra utrymme. Efter någon timme brukar någon av oss börja sakna den andra lite grann och så kommer den smygandes och frågar ”hej älskling, vad gör duuuu?”. Det är mysigt.

Nu snurrade jag in på helt andra ämnen när jag egentligen skulle berätta om vår övernattning på spahotellet vi var på för en månad sedan. Vi bodde på Hotel Skansen där de har en riktigt härlig spaavdelning. Det var min julklapp till M. Vem annars skulle ha ta med som sällskap än mig? Win-win, hehe.

Bilfärden från Malmö till Båstad tar ungefär en timme och tjugo minuter, så när vi kom fram strax efter kl 14, började vi med att checka in på vårt rum. Jag hade bokat ett rum som låg i intilliggande byggnad, men det ösregnade ute så jag valde att uppgradera oss till att bo i huvudbyggnaden i stället. Så himla värt att slippa springa mellan byggnaderna i det ruskiga vädret. Rummet var fint och hade utsikt mot vattnet.

De har verkligen lyckats med att skapa en förnimmelse av lugn och harmoni med lokalerna. Överallt var det behagliga färgtoner, skön musik och tända brasor.

Glad tjej med uppknäppta byxor. Vi bytte om till badkläder och morgonrock direkt för att bege oss till spaavdelningen. I paketet jag köpte ingick tillgång till spa, övernattning och frukost.

Det fanns olika delar av spa:et med en vanlig simbassäng, en varm takpool, bastun och mindre varma pooler. Vi började där nere med att simma och sedan basta.

”Ska vi kallbada?”, frågade M med lurig blick när vi kände oss klara med det andra. När vi träffades tyckte han inte ens om att bada i 20-gradigt vatten, så att han föreslog detta mitt i vintern är en stor utveckling ska ni veta. Ute på kallbadet hade de, förutom fyragradigt Östersjövatten, även bastu och en härlig varm liten gemensam pool. Där hängde vi tills det började skymma.

Vi tog ett sista dopp i poolen på taket där folk drack drinkar och loungehouse-musik spelades i högtalarna.

Efter det sista doppet köpte jag en ost- och charkbricka och något att dricka åt oss från takbaren medan M hittade en lämplig divan i loungen. Den där mojiton var alkoholfri och den godaste alkoholfria mojiton jag druckit någonsin. Där låg vi och chillade i ett par timmar tills det var dags att göra sig redo för middag.

Sedan åt vi en tvårätters med miniportioner för det skulle väl vara lite fancyschmancy. Gott var det, även om jag nog tyckte att Mattias råbiff för 150 spänn var mer som två matskedar än en förrätt. Jag drack ett glas vin och blev lite lurig. Hade klänning från Filippa K, skärp från Mango och skor från Rizzo. Alltihop reafynd. Gick upp på rummet klockan kvart i nio och orkade inte festa till det mer än att kolla på TV innan vi somnade typ vid halv elva. Perfekt dag och kväll. Inte ett enda tjafs eller några sura miner pga hunger eller stress, bara ömhet och kärlek i ett dygn.

Så var det inte riktigt den här dagen för det började med att jag var hangry i morse, sen var M besviken och stressad i eftermiddags. Som tur är så har vi lärt oss att det är bättre att svälja stoltheten och antingen be om ursäkt eller bara gå till den andra och pussa på den som en kod för ”jag vet att jag var en jäkla tönt innan, kan vi glömma det hela?”. Då gör vi det och så är det glömt. Nu ska jag gå och titta till den där mannen som ligger på soffan. Pussa god natt och sedan lägga mig under täcket. Jag läser en spännande bok just nu och måste hinna med några kapitel innan det är dags att sova.

Hoppas att ni alla mår bra <3