Ett stort misstag

Jag ringde min kompis Madde efter jobbet igår för att fråga om hon hade lust att ses för en spontan middagsträff, vilket hon lyckligtvis hade. Hon föreslog Green Mango och jag är inte den som tackar nej till samma gamla Pad Thai som jag alltid äter där. Vi var båda ganska trötta och lite off men känner varandra väl så det gör inte så mycket. Jag märker ju när hon börjar sväva med blicken och tappa tråden, för det händer mig också just när huvudet fått lite för många intryck under veckan. Det var i alla fall väldigt mysigt och trevligt, vilket det ju oftast är när man får tillbringa en stunds kvalitetstid med en av ens bästa vänner. Eller hur? Dessutom jobbar vi med ungefär samma sak så många gånger är det tacksamt att få vädra tankar och funderingar med någon som vet precis hur det känns efter en jobbig arbetsvecka. Det blir lite sådär varannan gång som vi antingen spyr galla eller rapporterar positiva händelser. Ni vet, livets berg- och dalbana. Där satt vi i en dryg timme och raljerade över ”dagens curlade ungar” och muttrade ”det var bättre förr”.

När vi ätit var klockan bara sju och vi fick flytta på fläsket för att ge plats åt ett par som hade bokat bordet. Madde hade ett ärende på Triangeln (ett köpcentrum i Malmö) och jag hakade på i brist på annat. Kom därifrån med några julklappar, två kuddfodral som Hemtex reade ut, ett linne i ull och en påse lösgodis. Övervägde att ta bussen hem men hade då fått gå en lång bit från busshållplatsen med tungt att bära, så jag tog en Malmö by Bike. That was a big mistake. Huge. Stationen vid mig var avstängd och när jag cyklade till nästa station så var den full. Det slutade med att jag fick cykla ännu längre bort och i stället gå 1,5 km hem. Jag hade ont i fötterna, var törstig, kissnödig, skitnödig, trött… Skickade ett röstmeddelande till Daniela på vägen hem – som jag inte sett röken av sedan innan Paris – och fick bara skadeglädje tillbaka, och en rolig autocorrect. Jag vet inte om hon skrattade åt att jag behövde göra ”nummer två” eller åt att jag tappade bort mig en sekund in i meddelandet.

Ramlade innanför dörren kvart över nio och gick i princip raka vägen till duschen, och sedan sängen. Övervägde att trycka i mig halva godispåsen när jag satt där i sängen och skrev det här inlägget (det blev för sent för att jag skulle kunna lägga upp det igår), men ångrade mig. Jag vet inte riktigt vad som hänt men jag har drabbats av en hög dos självbehärskning senaste tiden. Någon som vet hur man botar det? Ibland tar jag ut kakor från paket och lägger sedan TILLBAKA dem för att jag tänker att det är bäst att låta bli. Helt befängt.

Nu ska jag jobba lite innan det är dags för helg. Fredagar är alltid lite mysiga och härliga när man vet att det snart är dags att pysa hemåt och få två dagars sovmorgon. Woho!