Fainted

Jag fick ingen rolig start på min dag. När jag var hos läkaren och lämnade blodprov så svimmade jag. Det är inte första gången det händer mig men jag har inte reagerat på starkt av att lämna blodprov sedan jag var barn. Däremot så brukar jag antingen svimma eller bli väldigt yr om jag skadar mig allvarligt (läs: när det blöder mycket och ser blodet) eller får starkare smärtstillande (jag är ganska känslig mot morfin). Det var så obehagligt och märkligt, som att jag gick in i en annan dimension. Det kändes som att jag somnade och drömde länge, sedan vaknar jag av att sköterskorna och min läkare står över mig och frågar om jag hör dem. Det tog några sekunder innan jag uppfattade vad som hänt. Jag fick vatten och saft, men det ville inte magen behålla. Jag vet att jag kände mig extremt trött när jag satt i väntrummet och det tog så lång tid innan jag fick komma in till provtagningen. Helst av allt ville jag bara ville lägga mig ner. Kanske var jag redan ganska svag eftersom att jag knappt ätit någon frukost, har lågt blodtryck och så reagerade kroppen starkare än den annars hade gjort.

Jag fick ligga på en brits i akutrummet medan läkaren och sköterskorna tittade till mig med jämna mellanrum. Efter en knapp timme mådde jag bättre så jag begav mig hemåt. Som tur är ligger min vårdcentral lite längre upp på samma gata. När jag kom innanför dörren till min lägenhet åt jag lite frukost, drack ett glas Resorb och sedan sov jag i tre timmar. Jag har en mild huvudvärk vilket nog är för att dagens kaffedos har uteblivit men det känns inte som någon mening att göra det så här sent på eftermiddagen. Jag somnar hellre tidigt ikväll.

När jag berättade om vad som hänt för en kompis så skrev han att det kan ha varit en stressreaktion på grund av att det hänt mycket omkring mig senaste tiden som varit mentalt påfrestande. Långvarig inre stress kan vara förödande, särskilt för någon som redan gått in i väggen och kämpat sig genom en svår depression. Det kan ju också ha varit så enkelt som att jag svimmade för att jag inte hade ätit så mycket, men eftersom jag varit väldigt orkeslös senaste tiden så får jag nog se det som ett varningens tecken. Jag ska försöka att bli bättre på att ta hand om både kropp och själ från och med nu. Den här veckan får det bli maximal dos av self-care.