Fame

Att skriva och publicera en riktigt blottande och ärlig text här på bloggen är som att säga ”jag älskar dig” till någon man tycker om för första gången. Det är både lättande och läskigt. Jag vill inte dela mig av sådant som är privat, för till skillnad från den nya generationen som enligt min åsikt tummar lite väl mycket på integriteten ibland (varför vill man lämna ut allting om sitt privatliv?). Vissa saker behåller jag helst för mig själv eller mina närmaste. Sedan är det svårt att skriva en personlig blogg utan att ta med även de mörka perioderna i livet. Samtidigt som det är svårt att blotta mina innersta osäkerheter vill jag inte ge sken av en perfekt tillvaro för det är inte så mitt liv är.

Jag försöker bota min trötthet med att proppa i mig allt frukt och grönt i en och samma gång. Jag är nämligen urusel på att äta de där fem frukterna och grönsakerna om dagen. Så smoothies är faktiskt bra på det viset att det går att slänga i lite vad som helst i dem. Det är svårt att misslyckas liksom.

Igår var vi och såg musikalen Fame som Europaportens musikskola satt upp. De var så duktiga, även om vissa var mer begåvade än andra. Själv satt jag där och nynnade med lite diskret medan jag för femtioelfte gången dagdrömde om ett liv som musikalstjärna. Skönt att komma bort från skolan lite och göra någonting annat.

Nu är jag på väg till jobbet igen och efter arbetsdagen är slut så ska jag hem till min kusin och hänga med henne och ungarna. Snart fredag! 🙌🏼