Förra måndagen i Paris

Till viss del är det skönt att vara hemma igen, men det var med en motstridig känsla i kroppen som jag vaknade upp i min säng i morse. Som att jag försökte bestämma mig för om jag gillade det eller ej. Jag sov till halv elva och låg sedan kvar under täcket i en timme för att jag inte förmådde mig att stiga upp. Det fanns inte mycket att äta till frukost (eller lunch blev det snarare) så jag fick traska bort till Willy’s och handla lite basvaror. Efter den sena frukosten har jag inte gjort så mycket mer än att se på serier och klippa naglarna. Det blåser ganska mycket och är inte speciellt varmt här i Malmö just nu så jag känner inte dåligt samvete över att vara inomhus och vila upp mig inför arbetsdagen i morgon.

Veckan i Paris var underbar. Även om juli till stor del kan vara den sämsta tiden att besöka den staden så är det samtidigt så härlig stämning då. De annars stressade parisarna har tjuvstartat sin semester och gått in i ett avslappnat lunk. För att inte tala om de varma kvällarna som innebär att man kan sitta på uteserveringar långt efter att solen gått ner. Vädret var ganska perfekt alla dagar. Mellan 23-30 grader, samt lite svalkande vindbyar som letat sig in till fastlandet från Atlantkusten. De här bilderna är från förra måndagen när jag flanerade runt i Marais, åt lunch på en bänk i Place de Vosges och manövrerade en smältande glass på Pozzetto.

Efter shoppingen och några tusen steg på Paris gator åkte jag hem för att duscha och byta om, sedan åkte jag tillbaka till Marais och mötte min kompis Kamil på Chez Janou. Jag har aldrig varit där och det har blivit så omskrivet att jag ville se what the fuss was all about. Vi satte oss i baren och beställde in varsin lemonad. Visst var det trevligt men tyvärr har det blivit ett populärt tillhåll för turister vilket innebär lång väntetid för att få bord och en meny med hög prisnivå, så när Sophie slöt upp med oss gick vi i samlad trupp några kvarter bort och satte oss i stället på La Vache Acrobate. En mysig liten bistro som jag varit på en gång tidigare för några år sedan. Maten var precis lika god som jag mindes den. Kvällens dramatiska händelse var när Sophie berättade för mig att deras Fondant au chocolat var slut efter att jag kom tillbaka från toaletten. Jag kan tänka mig att mitt ansiktsuttryck liknade det hos ett barn som precis tappat sig glass på marken. Total besvikelse. Lyckligtvis är bara Sophie väldigt bra på att ljuga och känner till mina akilleshälar (som oftast har att göra med sötsaker) så jag fick min chokladdessert och gick därifrån mätt och lycklig.

Som avslutning övertalade Sophie och hennes sambo Chloé mig att återinstallera Tinder igen (vi har haft en on-off-relation i några år som skulle kunna definieras som hatkärlek) och satt sedan i köket och svepte efter passande kandidater. Det blev tyvärr ingen dejt men lite bekräftelse från det motsatta könet var kanske bra för egot, i alla fall tillfälligt.

Den här måndagen har som sagt inte varit riktigt lika spännande och händelserik men samtidigt är det faktiskt livets kontraster som gör att jag inte blir uttråkad och rastlös. Dessutom ska jag äta middag med Madeleine och Chloé (miniversionen) ikväll och det är inte fy skam det heller. Jag ska kanske fräscha till mig lite och byta ut mjukisbyxorna mot jeans.