Från nej till okej

Jag har gett upp om att det här ska bli en bra vecka. Den får helt enkelt vara lite skit och så försöker jag i stället implementera positiva saker för att inte gå under i ren melankoli. Jag längtar efter att få vara ledig, sova ut och kurera mig på riktigt. Sitta på ett kafé med en bok och bara känna ett lugn i kroppen. Idag kände jag som att jag var fångad i en stormvind där jag liksom greppade tag i första bästa osynliga pelare för att inte tappa fotfästet. Allt har bara känts jobbigt, irriterande och påträngande idag.

Sedan pratade jag med en god vän och bara spottade ut alla frustationer. Allt det jag hållit inom mig de senaste tre dagarna. Det kändes så himla mycket bättre efteråt. Tänk vad bra vänner kan vara ibland. De som finns där i alla stadier och på alla nivåer i ens liv. Som man kan ringa och vädra allt skit man känner utan att de ens för en sekund får en att känna sig besvärlig. Som direkt lyssnar och stöttar men samtidigt peppar till positivt tänkande. De är riktiga keepers.

Positiva saker idag…

1. Jag ska jobba på min favoritskola flera dagar i november. 
2. Jag insåg att Pressbyrån har börjat med lussebullar = lycklig Christine
3. Andra säsongen av den franska serien ”Ring min agent!” finns på Netflix!!! Se den om du inte redan gjort det. Sådär härligt überfransk, med underbart roliga skådespelare och som utspelar sig i Paris <3
4. På lördag fyller jag 33 år men jag får fortfarande visa leg på systemet. Får jag lov att skryta om att jag ofta får höra att jag ser ut att vara 26-27 år? Tack mamma och pappa för bra gener!
5. Jag känner mig tacksam för de personer jag har i mitt liv. Som ger mig energi, kärlek och glädje. 

Sådär. Det känns helt okej nu. Jag ska värma upp lite tevatten, se min serie och äta min lussebulle. Mer än så behövs ibland inte för att att livet ska kännas lite lättare.