Hashtag, blessed

Här kommer ett första vykort från årets sista semesterläge. Såhär ser det ut från takterassen i huset som vi befinner oss i just nu. Den där utsikten är någonting alldeles extra. Jag förstår varför de vill bo här, the parentals. Det är en fröjd för både kropp och själ att vistas i den här miljön. Att vakna på morgonen och mötas av en vy som sprider ett lugn från stortån till öronsnibben. Så kände i alla fall jag när jag vaknade i morse och fick se det som gömdes av mörker när vi anlände i onsdags kväll.

Att vara här är som terapi för min mentala hälsa. Igår när vi var nere i hamnen och jag snabbt skulle in på apoteket medan de andra hämtade bilen, så insåg jag att jag gick där med ett stort leende på läpparna. Tacksam över att vara där jag var. Jag log inte bara med munnen utan med hela ansiktet. För första gången på flera veckor kände jag en genuin lycka strömma genom kroppen. Att jag gick i t-shirt i slutet på december kan ha spelat in, men jag kände mig så lyckligt lottad att jag var nära på att lägga ut en bild på Instagram och lägga till #blessed i min caption. Det låter väldigt cheesy, jag vet, men det var så det kändes.

I många år trodde jag naivt att lycka var ett livsmål att uppnå. Så småningom så skulle jag vara lycklig och sedan skulle det stanna där och aldrig mer gå tillbaka. Alla de där olyckliga stunderna kändes nästan oöverkomliga för jag undrade när jag någonsin skulle bli helt lycklig igen. Till slut insåg jag att lycka kommer och går med livets toppar och dalar. Lika mycket som jag kan råka ut för olycka så går det att komma upp till den där toppen igen. Det gäller bara att njuta när den där stunden kommer. Ta djupa andetag av lyckoendorfiner och lägga de känslorna på minnet. Lagra det likt D-vitamin hela året och påminna mig själv om att ta fram den med jämna mellanrum. Inte glömma styrkan som finns där och belöningen när jag använt den. För ett 30 sekunder långt lyckorus är som en morfinspruta för den mentala hälsan.

Det här är precis vad jag behöver. Värmen, lugnet och fantastiska vyer. Att känna varma solstrålar i ansiktet, ta dagen precis som den kommer och bli bortskämd med god mat. Som sagt. Hashtagg, blessed.

Det här är utsikten från balkongen, fast tagen igår kväll. Jag hade av misstag satt ISO:n på 12 000, därav kornigheten i fotot.

Nu ska vi strax köra iväg till en marknad i Sabinillas och sedan är planen att besöka någon ruin nära Cadiz, men jag kanske bara hänger med på den första. Om jag känner mig blessed på vissa plan så känner jag mig inte lika lyckligt lottad när det kommer till min fysiska hälsa just för tillfället. Jag har snart varit sjuk i två veckor och varken hostan eller snuvan vill ge med sig. Det är så himla frustrerande. Igår kände jag mig dessutom illamående till och från hela dagen. Så i eftermiddag stannar jag möjligtvis hemma och vilar.