¡Hola!
Nu är vi framme på solkusten och här ska vi stanna i tillräckligt många dagar för att vilja missa flyget hem och typ hela vintern i Sverige. Vi lämnade hemmet 05.02 i morse och jag var förvånansvärt pigg. Brukar i och för sig vara lättare att komma upp i arla morgon när anledningen är en stundande resa. I exakt 2 timmar och tio minuter lyckades jag hålla energin uppe, sen sov jag en timme på flyget och vaknade till att solen hade gått upp. När vi landat på Málaga flygplats, tagit oss genom hälsodeklarations-kontrollen och traskade mot hyrbilen under en klarblå himmel och ljumma vindar, kände jag livet strömma genom kroppen igen. Hej på dig värmande sol, det var inte igår.
Efter lite om och men hittade vi till parkeringshuset där vi skulle hämta upp bilen vi hyr dessa dagar lyckades M krångla ut oss på (nästan) rätt väg. Han blev lite stressad och tyckte att jag knappat in fel destination på GPS:en, sen tjafsade vi lite innan vi glömde bort att vi var irriterade på varandra. Med tanke på att vi sovit väldigt få timmar, gått upp omänskligt tidigt och båda (mest jag) började bli smått hangry när vi närmade oss vårt resmål hade vi en totalt konfliktlös resa hit. Lite annat än helgen i Paris som numera är känd som ”det svarta hålet i vår resehistoria”…
Sedan anlände vi hos pappa och Ewa.
Här sitter jag och livsnjuter medan de andra pratar om någonting som min trötta hjärna inte orkar lyssna på.
Jag vill gärna tro att jag fick lite färg i ansiktet från när jag satt och solade på balkongen på eftermiddagen, men när jag ser den här bilden inser jag varför mamma undrade om jag mådde bra igår när hon kom på fika. Det är inte så att kinderna är speciellt solkyssta såhär i början på december. Förhoppningsvis kommer jag hem till Svealandet lite mindre blek i ansiktet. Jag har trots allt fyra dagar till på mig. KÄMPA PIGMENTET.
Vi tog en promenad med pappa på eftermiddagen vilket var skönt efter att ha suttit på både flyg och i bil flera timmar. Det är kallare än det brukar vara här nere i södra Spanien nu, men det gör inget. Bara att jag kan kan lämna jackan i bilen och slipper ha på mig dubbla strumpor. Kan man ha det bättre i december eller?
Vi ska strax åka iväg för att äta middag. Ewa fyller år idag – HURRA HURRA FÖR HENNE!! – och det ska firas med restaurang. Så lyxigt! Jag är väldigt tacksam just nu. Älskar min familj, älskar Mattias, älskar att jag inte är i Malmö och kämpar mot snålblåsten.
Adiós amigos!
