Human behaviour study

Jag är väldigt intresserad av att studera och analysera människors beteenden i olika sammanhang. Det är när man reser som man dessutom möter alla typer av personer. De där som visar hänsyn, tackar och ber om ursäkt. De som bara tänker på sig själva. Barn som fått lära sig att vara artiga och respektera sin omgivning. Föräldrar som inte borde ha barn överhuvudtaget. Äldre med svårigheter att anpassa sig till dagens moderna samhälle, både från en negativ och positiv aspekt. Olika kulturer som möts. Personer som inte vågar göra sig besvär. De som väldigt gärna gör sig besvär. De som sätter andra framför sig själva utan att förvänta sig någonting tillbaka. Killen som hade platsen mitt emot mig bytte utan att tveka med mig så att jag kunde sitta med riktning med tåget. Sådant är ju bara så himla fint.

Sedan finns det de som inte verkar vara vana att resa överhuvudtaget. Jag förstår till exempel inte hur man som förälder kan ta med sin 2-åring på en 5,5 timmar lång tågresa utan att ha med sig leksaker, böcker eller pysselprylar. Inte ens några spel på mobilen, filmer eller barnvisor. Hur tänker man där? Att dessutom sitta med mobilerna i stället för att ta med ungen utanför kupén så att han inte stör de andra passagerarna under dessa fem och en halv timme. Mitt tålamod tog slut ungefär 45 minuter in i färden och efter drygt två timmar hade jag lust att hutta ut ungen genom fönstret (ursäkta min politiska inkorrekthet här). När konduktören bad dem vika ihop vagnen som de ställt i vägen så svarar de med att säga att ”ungen måste sova för att han är besvärlig”. Åh fan. Kanske för att han är uttråkad? Till slut gav jag upp och gav ungen mitt skrivblock och några pennor. Det var det eller att skälla ut dem för att jag inte fått sova någonting. Jag kunde nämligen inte somna igår kväll så jag kan räkna antalet sovtimmar på ena handen.

Nej nu börjar jag bli hungrig och lite åksjuk här så jag ska avsluta för att äta lite lunch. Om två timmar är jag framme i Stockholm och ska möta upp med min kusin Ann. Det ska bli kul! Hur är vädret i storstan? Jag hoppas inte att det regnar.

//I find human behaviour really interesting and it’s when you travel that you see it more clearly. You have all sorts of people on trains, planes and boats. The ones who respect the other passengers, the ones who only respect themselves, old people who are either ego-centric or very thoughtful, people from different cultures, parents who have done a good job rising their kids, and parents who have failed. The two parents who are in the same compartment as me have taken their 2 year old on a 5h30 train ride with nothing whatsoever to entertain their kid. No toys, movies, music, colouring books or games. The kid is really annoying as well so when the conductor asked them to move away their trolley they answered with ”he needs to sleep because he is acting really difficult”. Yeah, blame it on the kid. Bad parenting. Finally I gave them my notebook for him to draw in, but he got tired of that too. 

I’m getting a bit hungry so I’m gonna eat my salad now. Can’t wait to arrive in Stockholm. Only 2 hours more. Can’t wait to see my dear cousin Ann who I’m staying with tonight.