Cape Town Life,  South Africa

Hur farligt är det i Kapstaden?

Jag insåg att jag aldrig skrivit om säkerhetsaspekten här i Sydafrika och Kapstaden. För det är inte riktigt som hemma. Det ser man främst på hur husen är byggda. Här satsas det inte på isolering för att hålla värmen inne, utan för att hålla inkräktare ute. Kriminaliteten här är hög och de flesta hus har grindar med lås mot gatan och galler för fönstren. Det är väldigt ovanligt att hitta ett hus eller en lägenhet utan galler för fönstren.Så hur farligt är det egentligen i den här staden?

Bilderna här är från vårt hus. En grind ut till gatan och sedan en grind för ytterdörren. Tyvärr är det ganska enkelt att ta sig över staketet, vilket hänt ett par gånger. En morgon gick Zola ut för att gå till jobbet, sedan kom han tillbaka igen och frågade Brad om han flyttat sin cykel. Det hade han inte. Någon hade alltså klättrat över och snott hans cykel. En annan gång satte en annan kille i huset sina skor i fönstret, som vätter ut mot gatan. Det skulle han inte ha gjort. De försvann.

De flesta har det såhär, om de bor i hus. Alla fönster har galler oavsett vilken våning det är. Det är ungefär som att bo i ett fängelse. Det ska alltid låsas när man lämnar och kommer hem. Murar eller staket med spiror/taggtråd skyddar mot inkräktare, för tyvärr så är inbrott väldigt vanligt.

Elstängsel är ingen ovanlig syn det heller och vissa bor i så kallade ”gated communities”, med väktare som övervakar området dygnet runt. Många sydafrikaner kör överallt och skulle aldrig få för sig att åka kommunalt. De tittar förfärat på mig när jag säger att jag promenerar ensam i stan eller åker tåget. Vi européer har också ett rykte om oss att vara lite ”wild and crazy” (på allvar alltså) så jag antar att jag lika gärna kan satsa på att leva upp till det. I Johannesburg är det tydligen ännu värre än i Kapstaden. Där kan man knappt gå ute alls för att det inte är säkert. Ens på dagen.

Såhär ser det ut i Observatory. Många har sina bilar inlåsta innanför grindarna. Det ser lite roligt ut, men tyvärr behövs det.Vad gäller säkerhet rent generellt så kan jag inte påstå att jag någonsin känt mig hotad eller rädd. Det händer såklart grejer och jag går inte ensam på obevakade gator, eller i mörka gränder. Skillnaden från Sverige är att man här inte bör gå någonstans alls efter mörkrets inbrott, och absolut inte ska åka kollektivtrafiken då, ens med sällskap. Särskilt inte som vit. Här betyder en ljus hudfärg att man har pengar. Plus att jag inte tar med mig telefonen och alltid lägger visa-kortet/stora sedlar i BH:n om jag går ensam till affären när det börjat skymma. Till och med om jag går med en kompis. Om jag får skjuts hem av en kompis på kvällen, eller tar en Uber, så väntar de tills jag har kommit in i huset. Ibland känner jag som att jag har ögon i nacken och jag är betydligt mer medveten om min omgivning här än jag är hemma.

Vad kan hända? Knivrån är ganska vanligt, även på dagen. Det finns många desperata människor i Sydafrika som verkligen inte har någonting, så de har inte heller någonting att förlora. Små, tomma gator ska alltså helst undvikas. Statistiken över mord och våldtäkter är även den förhållandevis hög i Kapstaden så går jag ensam så håller jag mig till stora gator. Aldrig folktomma områden. Med tanke på problemen med HIV i det här landet är det ganska dumt att ta onödiga risker. Kåkstäderna skulle jag aldrig sätta min fot i ensam men jag känner att jag kanske får skriva om det ämnet i ett annat inlägg.

Om jag ska vara ärlig så saknar jag att kunna röra mig fritt ute. Att cykla hem på kvällen utan att vara orolig för att någon ska råna mig, promenera fritt överallt och kunna ta bussen hem efter en utekväll. Visst att det händer mycket skit i Malmö också, men det här är på en helt annan nivå. En sak är säker: Jag har fått en helt annan uppskattning för den frihet och trygghet som många av oss svenskar tar för givet.

Några tips!

Var uppmärksam. Inte naiv men inte heller paranoid. Står det skrivet ”förvirrad och rik” i pannan så är risken stor att utsättas för brott. Här pratas det om ”easy target” och det blir du om du ser ut som en dum turist (ursäkta uttrycket men jag har hört många korkade historier).
Lämna diamantörhängena och Rolex-klockan hemma och gå inte runt med mycket kontanter i plånboken. Det är så pass billigt att du klarar dig med några hundra rand i kontanter, resten kan du betala med kort.
→ Lita inte på någon som vill ”hjälpa till” vid bankomaten och ge aldrig bort ditt kort när du ska betala.
→ Om du kör i stan bör du se till att bildörrarna är låsta och undvik helst att köra i skumma områden när det är mörkt. Lämna inte några saker synligt i bilen när du parkerar den. Lägg allt i bakluckan, och stereo/GPS i handskfacket.
Var försiktig med kameran och mobilen. Ta inte fram dem om du känner att du är iakttagen eller går ensam på tomma bakgator (detta har i och för sig jag gjort).
Tricket är att se ut som att du vet vad du gör och vart du ska. Gå med huvudet högt, se bestämd ut och försök bete dig som om du går hemma på välkända gator. Annars, ta en Uber dit du ska. Det kostar inte så mycket.

 

No Comments

  • Veronica

    Mycket intressant att läsa! Ärligt så skulle jag nog känna mig för låst av att bo där. Jag är nog helt klart bortskämd med att kunna röra mig överallt och frihetskänslan är stark. Kram!

  • Anna-sarah

    Intressant…jag minns hur jag kände.mig ofri både när jag bodde i israel som liten, men även i sydamerika…jag hade också alltid bankkortet i behån om jag mot förmodan tog med det, och man hade alltid ögon i nacken. Jag är lite fascinerad av både afrikaans och sydafrika efter att jag träffade sydafrikaner på nattklubben walkabout i.london när jag var arton. Kul att läsa och vackra foton. ????

  • Anna

    Åh, minns varje gång jag gick av på barbés-rochechouart och försökte mig på att se självsäker ut. Träffade en vän som bodde i närheten av stationen och första gångerna snurrade jag runt i korsningen för att jag inte visste vart jag skulle, minns att jag blev helt svett av att försöka upprätthålla skenet av att jag hade koll på läget och vart jag skulle..:P Eller när jag kom upp från metron Belleville, i trenchcoat med min systemkamera runt halsen och insåg att det inte var rätt dag och plats för mig och min utrustning. Då stod det verkligen ”förvirrad och rik” i min panna, även om jag inte var särskilt rik så flängde jag ändå runt med en kamera och såg helt lost ut = ingen bra combo 😋

  • christinestories

    Haha, detta fick mig att skratta! Jag var nog minst lika förvirrad och obekväm första gången jag åkte metron genom ett ruffigare område eller promenerade i Barbès. Tur vi är mer världsvana nu 😉

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.