Hur farligt är det i Kapstaden?
Bilderna här är från vårt hus. En grind ut till gatan och sedan en grind för ytterdörren. Tyvärr är det ganska enkelt att ta sig över staketet, vilket hänt ett par gånger. En morgon gick Zola ut för att gå till jobbet, sedan kom han tillbaka igen och frågade Brad om han flyttat sin cykel. Det hade han inte. Någon hade alltså klättrat över och snott hans cykel. En annan gång satte en annan kille i huset sina skor i fönstret, som vätter ut mot gatan. Det skulle han inte ha gjort. De försvann.
Elstängsel är ingen ovanlig syn det heller och vissa bor i så kallade ”gated communities”, med väktare som övervakar området dygnet runt. Många sydafrikaner kör överallt och skulle aldrig få för sig att åka kommunalt. De tittar förfärat på mig när jag säger att jag promenerar ensam i stan eller åker tåget. Vi européer har också ett rykte om oss att vara lite ”wild and crazy” (på allvar alltså) så jag antar att jag lika gärna kan satsa på att leva upp till det. I Johannesburg är det tydligen ännu värre än i Kapstaden. Där kan man knappt gå ute alls för att det inte är säkert. Ens på dagen.
Vad kan hända? Knivrån är ganska vanligt, även på dagen. Det finns många desperata människor i Sydafrika som verkligen inte har någonting, så de har inte heller någonting att förlora. Små, tomma gator ska alltså helst undvikas. Statistiken över mord och våldtäkter är även den förhållandevis hög i Kapstaden så går jag ensam så håller jag mig till stora gator. Aldrig folktomma områden. Med tanke på problemen med HIV i det här landet är det ganska dumt att ta onödiga risker. Kåkstäderna skulle jag aldrig sätta min fot i ensam men jag känner att jag kanske får skriva om det ämnet i ett annat inlägg.
Om jag ska vara ärlig så saknar jag att kunna röra mig fritt ute. Att cykla hem på kvällen utan att vara orolig för att någon ska råna mig, promenera fritt överallt och kunna ta bussen hem efter en utekväll. Visst att det händer mycket skit i Malmö också, men det här är på en helt annan nivå. En sak är säker: Jag har fått en helt annan uppskattning för den frihet och trygghet som många av oss svenskar tar för givet.
Några tips!
→ Var uppmärksam. Inte naiv men inte heller paranoid. Står det skrivet ”förvirrad och rik” i pannan så är risken stor att utsättas för brott. Här pratas det om ”easy target” och det blir du om du ser ut som en dum turist (ursäkta uttrycket men jag har hört många korkade historier).
→ Lämna diamantörhängena och Rolex-klockan hemma och gå inte runt med mycket kontanter i plånboken. Det är så pass billigt att du klarar dig med några hundra rand i kontanter, resten kan du betala med kort.
→ Lita inte på någon som vill ”hjälpa till” vid bankomaten och ge aldrig bort ditt kort när du ska betala.
→ Om du kör i stan bör du se till att bildörrarna är låsta och undvik helst att köra i skumma områden när det är mörkt. Lämna inte några saker synligt i bilen när du parkerar den. Lägg allt i bakluckan, och stereo/GPS i handskfacket.
→ Var försiktig med kameran och mobilen. Ta inte fram dem om du känner att du är iakttagen eller går ensam på tomma bakgator (detta har i och för sig jag gjort).
→ Tricket är att se ut som att du vet vad du gör och vart du ska. Gå med huvudet högt, se bestämd ut och försök bete dig som om du går hemma på välkända gator. Annars, ta en Uber dit du ska. Det kostar inte så mycket.
No Comments
teruko
Intressant läsning, men upplevelsen måste vara både skrämmande och påfrestande!
Veronica
Mycket intressant att läsa! Ärligt så skulle jag nog känna mig för låst av att bo där. Jag är nog helt klart bortskämd med att kunna röra mig överallt och frihetskänslan är stark. Kram!
Anna-sarah
Intressant…jag minns hur jag kände.mig ofri både när jag bodde i israel som liten, men även i sydamerika…jag hade också alltid bankkortet i behån om jag mot förmodan tog med det, och man hade alltid ögon i nacken. Jag är lite fascinerad av både afrikaans och sydafrika efter att jag träffade sydafrikaner på nattklubben walkabout i.london när jag var arton. Kul att läsa och vackra foton. ????
christinestories
Ja det är det minst sagt!
christinestories
Ja ibland känner man sig lite låst, helt klart.
christinestories
Ja precis, ögon i nacken! Det är ett fascinerande land, det måste jag ge dem.
Anna
Åh, minns varje gång jag gick av på barbés-rochechouart och försökte mig på att se självsäker ut. Träffade en vän som bodde i närheten av stationen och första gångerna snurrade jag runt i korsningen för att jag inte visste vart jag skulle, minns att jag blev helt svett av att försöka upprätthålla skenet av att jag hade koll på läget och vart jag skulle..:P Eller när jag kom upp från metron Belleville, i trenchcoat med min systemkamera runt halsen och insåg att det inte var rätt dag och plats för mig och min utrustning. Då stod det verkligen ”förvirrad och rik” i min panna, även om jag inte var särskilt rik så flängde jag ändå runt med en kamera och såg helt lost ut = ingen bra combo 😋
christinestories
Haha, detta fick mig att skratta! Jag var nog minst lika förvirrad och obekväm första gången jag åkte metron genom ett ruffigare område eller promenerade i Barbès. Tur vi är mer världsvana nu 😉