I will always have Paris
Ni som hängt med sedan Paris-tiden kanske undrar om jag funderade på att flytta tillbaka dit? Ja det gjorde jag. Mer än en gång. Jag finputsade mitt franska CV, kollade efter lämpliga tjänster på Linkedin och dagdrömde om att bo där igen. Sedan kände jag att det inte var läge för Paris just nu. Jag behövde perspektiv på saker och ting, se någonting nytt. Kanske kommer jag flytta tillbaka dit en dag i framtiden, men jag är nöjd med mitt beslut. Paris kommer finnas kvar och det finns gott om tid att utforska den möjligheten. Det kommer nog inte bli någon resa till Frankrike det närmsta året och det känns lite synd, men sådär är det i livet. Det går inte att få allt.
Så för att döva min tillfälliga saknad till min gamla hemstad så kikar jag tillbaka i bildarkivet. Det här fotot tog jag en kväll under 2010 och det är inte alls på hösten eller vintern, vilket kanske hade varit mer passande för säsongen (jag försökte hitta bilder från november men de har jag på en extern hårddisk), utan en dag i maj månad. Vad som är ännu mer fantastiskt är att fotot inte är det minsta redigerat. Det var precis det här ljuset. Nästan lite magiskt, eller hur? Jag tycker att den här bilden på något vis ger ljus till den här tiden på året. Hopp om att varje år har en vår.
Vem kan se vilken gata jag står på? Det blir såklart superenkelt för er som bor i Paris, hehe.
//Considering that Paris used to be my hometown for several years, you might have wondered if it was ever in my thoughts to move back. It was, and I seriously thought about it, but decided that it was not the time for it. I’m happy about my decision because Paris will be there later as well. One day I might move back there, but it’s not now. I missed Paris a lot yesterday though, and whenever those temporary longings for that city kicks in, I go back in my photo archive. Let’s call it ”image therapy”. This time I found this picture with a magic evening light that I took in 2010. Can you spot what street I’m standing in?
No Comments
Magdalena
Så himla roligt med att bo i Kapstaden. Det kunde man inte gissa på 😊 Coolt och modigt att våga dra iväg så långt bort och helt själv. Tycker man ska följa sitt hjärta och det man innerst inne vill vilket du verkar göra. Ibland tag dock fegheten över men man borde inte låta den. Man lever ju bara en gång. Ska bli roligt följa ditt äventyr här via bloggen 😊 Blev själv sugen på flytt utomlands när jag läste ditt inlägg. Hade så gärna velat få chans att prova på att bo på andra ställen. Men vet inte riktigt var. Känns som att man håller sig lite till Europa för att det inte ska kännas lika långt bort och ”skrämmande”…Men samtidigt gillar jag Europa mycket. Men en liten dröm hade även varit Australien och Nya Zeeland. Men det är ju såå långt dit. Och det känns liksom läskigare att flytta så långt bort. Tycker iaf det är jättemodigt av dig och du inspirerar. Lycka nu till med resan och ser framemot att läsa 😊
Emelie
Jag förstår hur du resonerar, och jag är (som alla andra bloggläsare) omåttligt imponerad av dig! Så coolt av dig att göra detta. Som sagt – Paris kan du redan, och du vet hur du ska ta dig an det och eventuellt flytta tillbaka när det är det du vill. Det har du redan koll på. Nu får du upptäcka något nytt, och det är ju helt fantastiskt! Och jo, Avenue Foch måste det ju vara, med de vackra träden…. För inte är det väl Champs Elysées?
christinestories
Tack Emelie, vad fint skrivet 😊 Du har helt rätt i allt! Nej det är Les Champs 😉
christinestories
Tack för din kommentar Magdalena. Vad glad jag blev av det du skriver. Om du är sugen på att flytta utomlands så tycker jag inte att du ska se alla hinder. Försök se alla möjligheter i stället. Du kan göra allt du vill, bara du ger det ett försök. Det finns massor med platser i Europa som säkert skulle vara spännande att upptäcka under en längre period. Det värsta som kan hända är att du inte trivs och får flytta hem igen 😊 Kram på dig!