If you jump, I jump, right?
Igår var en så otippat trevlig dag. Jag hade inga direkta förväntningar och när klockan ringde klockan 07.30 så kände jag mig så trött att min första tanke var ”Äh, jag kanske ska strunta i det och ligga kvar under täcket…”. Jag är så glad över att jag inte gav vika för den tanken. Via Bossbloggen och Clara, så fick jag möjligheten att delta på en föreläsning hos Coach Companion under förmiddagen, något jag ska skriva lite mer om i ett eget inlägg. Föreläsaren Terron Musgrove fick oss att öppna upp om våra rädslor och jag trodde nog inte att det skulle få mig att tänka till och inse så mycket som det gjorde. Som sagt så kommer det ett inlägg om detta för det är ett så intressant ämne.
Efter föreläsning, fika och intressanta diskussioner i otroligt hemtrevliga kontorslokaler (vill jobba där!) så bestämde jag mig, efter viss övertalning och eftersom att mina eftermiddagsplaner hade blivit inställda, för att följa med på aktiviteten som var bokad för resten av dagen. Större delen av gänget skulle nämligen hoppa fallskärm. Jag har alltid sagt att jag aldrig ska hoppa bungyjump eller fallskärm, men efter igår har jag börjat tänka om. När jag såg allas ansiktsuttryck och fick höra om upplevelsen så blev jag så himla sugen på att prova. Terron försökte med alla medel att ”mindf***a” mig till det, men till slut gav jag dem en vattentät ursäkt (de köpte inte de andra som bland annat var ”jag har fel skor på mig”, ”jag är inte beredd” etc.), vilket var: Jag är pank. Hoppet kostar nästan 3000 kronor och det kan jag inte spendera just nu på en sådan sak.
Nästa gång kanske jag gör det för det verkar helt fantastiskt. Dessutom var det en så himla trevlig dag med underbara människor. Personer som aldrig tidigare träffats delade med sig av sina svagheter och styrkor, peppade, berättade inspirerande livshistorier och skrattade ihop. Det var så fint att uppleva den gemenskapen. Efter en heldag rullade vi in med bussarna på Stortorget strax före halv åtta på kvällen där vi kramades hejdå. När jag cyklade hemåt kände mig så glad och full av energi. Kroppen var dock trött och mentalt kände jag mig ganska mätt på konversationer, så det var skönt att ta en dusch och sedan krypa upp i sängen med några Vänner-avsnitt.
Tack Clara, Terron och alla andra för en givande dag!