I’ll be alright
Först och främst, tack för era stöttande kommentarer och peppande ord på föregående inlägg. Jag blev alldeles varm i hjärtat av att läsa dem. Tänk att människor kan vara så himla snälla och omtänksamma i en självisk värld. Jag önskar jag kunde ge er alla en kram.
Den här senaste tiden har inte varit en dans på rosor direkt och det kommer väl inte de närmsta tiden vara heller, men jag kommer klara mig. Det vet jag. Nu vet ni i alla fall anledningen till att det ibland blir lite sporadiska inlägg här. Jag har ingen lust att låtsas som att livet är tip top och då väljer jag att inte skriva alls.
Igår fick jag ett paket till jobbet från mamma. I det låg en present till C. Ja sådan är hon. Han blev jätteglad för den. Själv fick jag min favoritnagelfil från Kicks, haha. Plus ett kort där det stod exakt det där hon alltid säger till mig när livet går i motvind. Jag repeterar dem i huvudet och påminner mig om att allting ordnar sig.
Apropå mamma så fick jag den här rosa tröjan av henne i julklapp. Det är roligt det där för ibland när hon köper presenter till mig och mina syskon så försöker vi anstränga oss för att inte visa att vi tänker ”oj, jag hoppas hon sparat kvittot”. Sedan ibland köper hon någonting klockrent. Som den här tröjan jag redan hade i grått och absolut älskar. Fina mamma.
No Comments
Sofia
Ta hand om dig!
anna-sarah
Fin tröja & ta hand om dig! Livet går upp och ned. det jobbigaste är att hålla ut när man inte tror att det ska gå upp mer. Men det gör det. 😊 Hoppas du får en fin dag i tröjan! Kram Anna-Sarah
teruko
Det är inte så lätt alltid att vara mamma till vuxna barn, ska du veta… "Mammainstinkten" finns kvar där och man hör sig själv upprepa det man själv hörde som barn, trots alla förutsättningar om motsatsen. Men, det är ju p g a kärlek! Önskar dig allt gott.
Johanna
Fin tröja och fin mamma du har! Lycka till med stegen framåt, uppbrott är hemskt och tråkigt och ledsamt men någonstans är nästan vägen till beslutet jobbigast – när man väl tagit det är det liksom bara uppåt och framåt som gäller. Vidare. Så gott det går. Det var så fint det du skrev att du trots allt inte vill skiljas från Paris såhär. Ni förtjänar bättre, du och din stad! Kram på dig
Eva
Vill bara säga power! Att ta tag i sin situation kräver mod och ork. Att ha nära vänner och fin familj är ett enormt stöd! Saker man är med om ger erfarenheter och gör att man utvecklas som människa, det är iallafall min erfarenhet. Och tänk på att våren kommer mycket tidigare till Paris än till Sverige! så en massa solsken önskar jag dig!
Christine&Paris
Tack, men det har varit en lång väg till beslutet så jag känner nu i efterhand att jag borde varit modigare mycket tidigare. Men jag antar att jag får se det som att jag faktiskt tog modet till mig till slut 😊 Önskar dig lika mycket solsken! Kramar
Christine&Paris
Ja, de är båda lika fina 😉 Tack ska du ha för de orden. Fint av dig att peppa! Kramar
Christine&Paris
Åh kram tillbaka! Vad gullig du är. Och jag tycker du är modig som lever så långt borta i en kultur så är så himla långt från vår egen. Jag förstår att du känner så ibland, jag har en japansk kollega så jag har förstått från henne att Japan är speciellt på många sätt. Men säkert också både fint och berikande på andra 😊 Det där med att inte känna sig hemma får man ju tyvärr på köpet när man väl flyttar utomlands, haha. Hoppas du får en fin vecka!
Christine&Paris
Haha, nej jag kan tänka mig det. I min mammas ögon är jag fortfarande 12 år 😉 Fast samtidigt är hon ganska bra på att peppa i stället för att hjälpa mig tycka synd om mig själv, vilket jag ser som att hon älskar mig och vill att jag ska utvecklas och stå på egna ben men samtidigt veta att jag har hennes stöd. Tack, blir så rörd och varm i hjärtat av dina omtänksamma ord.
Christine&Paris
Ja, det går ju faktiskt alltid att pusha lite mer, så länge man mår bra fysiskt av det 😊 Tack! Kram
Christine&Paris
Tack <3