It’s just another manic monday
Idag var en riktigt seg måndag. Folk som stank stark parfym och cigaretter på metron, missade min station, för stressad för att hinna äta frukost, lång kö på Starbucks så jag inte hann köpa kaffe, äcklig sushi på lunchen etc etc…. Förutom att jag var tvungen att jobba sent så spenderade jag även en halvtimme inne på Monoprix eftersom kvinnan i kassan var så himla långsam. Det går i snigelfart när de ”jobbar”. Nej förresten, det är en förolämpning mot sniglar. Hur kan det ta 25 minuter att serva 5 kunder som alla har typ 4 varor var? Mitt i allt (med en milslång kö bakom mig) tog hon sig ändå tid att ta upp ett paket kakor och säga ”Mmmm”. Okej, rappa på bruden, jag vill hem!
Herregud alltså, jag saknar Sverige dagar som denna.
Jag har dessutom jättemycket att göra på jobbet denna veckan så jag har en känsla av att jag kommer längta till helgen mot slutet av veckan.
För att runda av med någonting positivt så gav den snälla mannen på fruktavdelningen på Monoprix mig de sista bananerna, trots att han lagt undan dem till sig själv. Åh vad jag tycker om sådana människor. Jag tog bara två så jag hoppas att han fick med sig några hem till familjen i alla fall.
No Comments
Jenny
Tyvärr är det nog exakt likadant i Sverige, det låter som en dålig jobbdag i stort… Man måste älska personer som den mannen på Monoprix dagar som dessa. Jag hde också en jättegullig man som alltid var rar, frågade hur man mådde och hjälpte en på "mitt" Monoprix i Parran. Skönt att höra att tisdagen var bättre! Kram
Mikxki
Vilken fin bild 😊