Kärleken väntar
Jag pratade med Christophe efter att jag skrivit inlägget igår, så det kändes faktiskt bättre sen. Det var så jobbigt att han inte var hemma och ville prata med mig. Varför är han inte på skype för? För i helvete! Men det är ju såklart för att han är ute med vänner och hittar på saker för att slippa tänka på hur jobbigt det är. Vilket är skitbra! Men det är ju typiskt att man inte kan ringa varandra när man vill. Tvingas sitta och vänta på skype jämt. Och det är på kvällen tankarna kommer och spökar.
Jag hoppas ju att vi ska klara det och nu har jag börjat bli riktigt peppar inför det här med skolan. Det känns rätt liksom. Om jag hoppar av så kommer jag troligtvis ångra mig inom sinom tid. Dessutom, vad ska jag göra i Paris? Leta ett nytt alldeles för dyrt boende igen? Ströjobba på företag där jag aldrig kommer få en fast tjänst pga brist på utbildning? Tänk om det tar slut mellan oss om några månader? För klarar vi inte detta så var det ju inte meningen i vilket fall. Jag sköt upp min flytt till Paris i flera år pga ett förhållande som ändå inte var värt att kämpa för. Nu har jag lovat mig själv att sätta mig och min framtid först. Och mår jag inte bra och inte utvecklas så går det inte att få ett förhållande att hålla heller.
Och vi älskar varandra så himla mycket. Det är nog därför som det gör så ont och ensamheten kommer ju från att vi varit så vana vid varandras sällskap under så lång tid, vi bodde ju ihop hela sommaren. Det gäller nog bara att försöka hålla sig positiv och se framemot när man väl ska ses. Det som motiverar mig är att han stöttar mig till 100 % och att jag VET att han längtar efter mig lika mycket som jag längtar efter honom. Hans kärlek till mig känns liksom hela tiden.
Nej, denna utbildningen kommer ge mig så mycket möjligheter. Nu SKA jag fixa det här. Jag vägrar misslyckas och är så trött på att vantrivas på tråkiga jobb som jag bara stannar kvar på för pengarnas skull. Jag är inte 20 år utan måste inse att jag behöver ta tag i mitt liv. Och det har jag börjat göra nu.
Hmm, jag tror att jag precis sålde min framtid till mig själv. Hur bra marknadsförare kommer jag då bli? 😉
No Comments
Ellinor
Trots att det är svårt, är det viktigt att faktiskt sätta sig själv i första rummet. Ger man upp sina egna drömmar pga. kärleken blir man inte lycklig, vilket givetvis också går ut över ens relationer.
Kämpa på bara! Det är trots allt tur att Skype finns, hur gjorde de förr liksom?
Kram
Sabine
Christine, din blogg är underbar. Jag bodde själv i Paris under 6 månader, träffade en underbar kille som jag nu ångrar att jag inte höll kontakten med efter att jag flyttade tillbaka till Sverige. Följ ditt hjärta och dina känslor så kommer allt ordna sig. Fortsätt med ditt underbara skrivande för jag kommer definitivt besöka din blogg så ofta jag bara kan hehe 😊 u rock girl!