Konsten att tro på sig själv och inte bry sig om vad andra tycker
Jag drömde en konstig och smått obehaglig dröm under helgen. Att några ”vänner”, som tydligen inte tyckte om mig, gjorde allt för att göra mig illa. Manipulerade folk i deras närhet att tycka att jag var en hemsk människa och att jag förtjänade att bli utfryst. Ni vet Mean Girls. Så var det ungefär. Några av dem var dessutom riktigt onda. Jag vaknade med smått ångest. Eftersom att jag hatar känslan av utfrysthet och alltid strävar efter det där omöjliga: att vara älskad av alla. Det får mig att må fysiskt dåligt om jag känner mig utanför. Eller oroar mig för att personer inte tycker om mig. Drömmen kändes så verklig, så jag vaknade liksom med en känsla av obehag. Tills jag insåg att det var en dröm.
Det fick mig att inse någonting annat också. Att oavsett vad som finns det alltid personer omkring en – genom hela livet egentligen – som kommer vilja göra livet surt för dig. Som inte vill ditt bästa. Som fryser ut dig, använder härskartekniker på dig, ger dig neativ energi, talar om för dig att du inte kan, pratar skit bakom din rygg eller helt enkelt hugger dig i ryggen för att antingen rädda sig själva eller komma närmre toppen. Som av någon anledning är avundsjuka på dig eller inte gillar dig. Som sviker ditt förtroende eller gör dig besviken genom att inte vara den personer som du från början trott.
Räck upp en hand om du varit med om det mesta av det jag precis beskrev? Grattis, du har troligtvis flera riktigt lärorika livserfarenheter och en mental styrka som många andra inte har. Andra kommer alltid ha åsikter om vad du gör, hur du lever ditt liv, hur du bor, vem du träffar, hur du ser ut… etc etc. Listan kan göras lång. Det är inte det viktiga. Det viktiga är din egen självinsikt och självkänsla. Det styr om du tycker om det du gör och om du är säker på att du vill göra det.
Jag har insett mycket senaste månaderna. Både om mig själv och andra. Det första är att man kan inte vara omtyckt av alla, och egentligen vet jag inte varför jag brytt mig så mycket om vad andra tycker och tänker om mig. Det viktigaste är ju vad jag själv tycker om MIG. Varför ska jag bry mig om andras värdelösa åsikter om mig, mitt liv eller mina val. Det andra är att man inte behöver hänga upp sig på folks kommentarer alltid. Vissa är osäkra själva och tar ut sin dåliga självkänsla på andra människor, men det betyder inte att det är fel på dig. Jag har börjat tänka ibland att det snarare är synd om dem. Att de aldrig verkar utvecklas, saknar ödmjukhet eller helt enkelt aldrig kommer ändra på sig. Min tredje insikt är att vad jag än vill göra, KAN jag göra. Jag måste bara tro på det. Inte vara rädd och feg, för allt i livet går om man bara vill. Så brukar min mamma säga, och det stämmer oftast. Jag skulle till och med, i praktiken, kunna bli freaking prinsessa om jag ville det. Oddsen är ju ganska små att jag träffar en prins, blir kär och gifter mig med honom, men det går ju.
Sedan har jag också insett vikten av att lära känna sig själv, både ens svagheter och styrkor. Att veta att man inte är bäst på allt, men att man kan bli riktigt bra på mycket om man bara försöker. Det viktiga är inte att man lyckas första gången, utan att man lyckas för att man inte gav upp.
Anyhow. Vad jag ville skriva med detta var att livet är för kort för att oroa sig för vad andra tycker om en, och att nyckeln till välmående är att koncentrera sig på de människorna som ger bra energi. Jag vet att jag egentligen är ganska omtyckt. Både i min vänskapskrets och på jobbet. Inte alls för att vara självgod, men för att påminna mig själv om det. Och att alla de människor som korsar min väg som inte behandlar mig med respekt, kan jag ju egentligen bara skita i. För det är de som står kvar på samma ställe och aldrig utvecklas. De får aldrig följa med på min resa genom livet, och det är ju synd för dem.
No Comments
Linn
Åh vad jag känner igen mig i det där. Verkligen mitt i prick. Och Åh vad skönt det är när man inser att man varken kan, eller förväntas bli omtyckt/imponera på exakt varenda en out there. Och att det räcker så länge man accepterar och bekräftar sig själv. Precis dessa tankar har jag också haft idag/diskuterat med en vän i flera timmar.. Ibland behöver man bara påminna sig själv! Ha en killer week!!!
Magdalena
Håller med på allt. Bra skrivet 😊 Jag grubblar på detta ibland. För visst ingen är perfekt. Jag är inte det heller och det är inget jag tror. Men jag försöker iaf behandla andra ok och bra. På ett sätt jag själv hade uppskattat att bli bemött. Men självklart kan man ha sämre dagar men överlag iaf. Något jag försöker tänka på. Jag önskar också att alla andra skulle tycka bra om en…och jag förstår heller inte varför jag ens bryr mig?!? Grubblat på det en del. För jag har rätt bra självkänsla…(en bra sak med att åldras) och vet min värde och behöver/söker ingen större bekräftelse för den kan jag ge mig själv. Men på något sätt vill jag liksom inte ha folk som ogillar mig. Skärskilt när jag faktiskt beter mig ok och inte gör något speciellt för att bli ogillad. Det är väl det jag kan störa mig på. Men å andra sidan…då är det väl "fel" på de. Alla är vi olika. Och det är liksom "bara" att sluta lägga energi på sådana som inte ger en något. Och fokusera på de som ger en något. Även om det kan vara svårt ibland.
Christine&OtherSweetStories
Nej ingen vill ju egentligen känna sig ogillad, men ibland får man nog fråga sig "är detta en person som jag vill ha som nära vän?". Är svaret på frågan nej, så spelar det ju ingen roll om de bryr sig eller ej. Men ja, det är svårt ibland att skaka av sig och stänga av känslor 😊
Christine&OtherSweetStories
Vad skönt att du känner så! Tack och kram på dig!!
Ellinor
Som alltid väldigt klokt och insiktsfullt skrivet. Tror att vi är många som känner igen oss i det du tar upp. Även om man "vet" hur man bör känna och förhålla sig till sig själv och till andra är det svårt att övervinna känslan av otillräcklighet. Men så kommer man plötslig till en punkt när både tanke och känsla faktiskt överensstämmer och det är en enorm känsla av frihet och lugn <3
Christine&OtherSweetStories
Även du är klok och insiktsfull tycker jag! Bra tänkt. Kram