Long Distans
Jag såg filmen Going the distance igår kväll. Den handlar om Erin och Garrett som träffas en kväll i New York. Problemet är att Erin bara är där för en praktik och egentligen bor i San Fransisco. När hon åker tillbaka försöker de få ett distansförhållande att fungera
Jag känner igen det där så väl eftersom jag hade ett distansförhållande i 1,5 år mellan Malmö och Paris. Om det var jobbigt kan jag verkligen förstå hur svårt det är när man dessutom har flera tidszoner emellan och det tar flera timmar att flyga över för att ses. Jag känner igen de där känslorna av uppgivenhet när man inser att ”fan, vi kommer inte kunna ses på flera veckor till”. Svartsjuka, missförstånd och den desperata längtan efter närhet.
Jag läste 1,5 år i Malmö på en utbildning jag kom in på när jag och C bara hade varit tillsammans i knappt ett halvår. Jag tvekade såklart lite, men han stöttade mig från den dagen jag bestämde mig. Under den tiden pendlade jag mycket mellan Malmö och Paris.
Visst var det tufft många gånger. Det var ensamt, jobbigt och många resor fram och tillbaka. När jag satt på flygbussen tillbaka till Orly för att åka hem, utan att veta när vi skulle kunna ses nästa gång. Det var många tårar under den tiden. Samtidigt var det viktigt för min självständighet och självkänsla. Det gjorde mig stark och självsäker.
Dessutom. Det finns skype, Facebook, viber, Whatsapp, blogg, Instagram, många utlandsabonnemang har erbjudanden så man kan ringa gratis via IP-telefoni utomlands. Är det inte så långt får man helt enkelt ta de där sista pengarna och köpa en flygbiljett, och leva på nudlar resten av månaden. Jag prioroterade flygbiljetter i stället för barhäng och heminredning.
Skulle jag göra om det? Man ska aldrig säga aldrig, men det är ingenting som lockar mig igen. Jag ångrar det däremot aldrig. Man ska gå efter sina drömmar och aldrig låta ett förhållande hindra en från det. Går det så går det och då kan man väl snarare se det som att man verkligen är menade för varandra. Visst saknar man den andra, men helt ärligt så är det nyttigt att sakna och längta efter varandra. Om den andra inte stöttar dig i ditt beslut och försöker övertala dig att inte åka, är det snarare ett varningens tecken. Jag kommer nog aldrig riktigt förstå de som inte ens kan vara ifrån sin partner en helg utan att gå i taket.
Lite distans är nyttigt då och då!
No Comments
simone
känner också igen det där så himla väl, men det är som du säger, man får göra vad man kan för att få det att funka 😊
anna
alltså, det är så svårt det med distansförhållanden, men finns kärleken där på riktigt så är det ju inget snack om att man ska försöka! man måste stötta varandra och följa sina drömmar även om det innebär distans under en period!