Lyxig väntan på färdmedel

När jag flyttade till Paris första gången för över 2 år sedan, såg alla metrostationer på Champs Elysées ut som ett enda betongbygge. De var under renovering. Ingenting hände på två år. Man kan ju tycka att det är viktigt att hålla stationerna vid en av de mest turisttäta gatorna fina, men tydligen inte. Det hängde kablar överallt, det var smutsigt och skyltarna hängde på en tråd. Så såg det ut tills för någon vecka sen då jag chockad(jag var inte den enda som förundrat tittade sig omkring, det kändes som de gjort allt på en natt!) steg av på Franklin D. Roosevelt. Guldtak, svart golv med skimmrande stenar i och för första gången på 2 år SITTPLATSER.

Dumanpassat till japanerna, kineserna, araberna och ryssarna(det är väl ryska det till vänster längst ner?).

Fancy!

Nu ska jag iväg. Klockan tio ska jag träffa P vid Hotel de Ville och eftersom det inte finns någon frukost hemma tänkte jag svänga förbi Starbucks och köpa något att äta.

Och åh, det är ju fredag idag!