Me, Victor Hugo and Provence

 

Så kom snön tillbaka igen. Jag vet inte vad ni tycker, men jag är ganska färdig med vintern nu. Det här med att bylsa på sig med fyra lager och ändå alltid frysa om fötterna börjar bli gammalt. Det är som att det slår mig varje år vid denna tiden att jag inte tycker om kyla. Har jag inte lärt mig det efter 30 år som svensk? Jag vill ha fågelkvitter, plusgrader och blå himmel nu. Jag tror att jag kommer köpa mig ett vackert hus på franska sydkusten när jag blivit vuxen på riktigt. Dit kan jag fly samtidigt som fåglarna flyger till varmare breddgrader och stanna ända tills vitsipporna tränger upp ur marken. Dricka ett glas vin varje kväll, lyssna på syrsorna och läsa romaner av Victor Hugo. Okej, det där senare kanske är lite overkill, men ni fattar idén. 

 

Förresten så tar jag det ganska piano denna veckan. Det känns rätt skönt faktiskt. Tar igen lite vila, fixar med grejer hemma och bara laddar om. Jag tror jag behöver det efter de senaste veckorna något hektiska schema och sena (men roliga) kvällar/nätter. Som en vän sa häromdagen, ”lite rutiner är aldrig fel”. Tout à fait.