Merci
Wow, vad ni är fina! Tack för att ni delat med er på inlägget nedan. Tack för alla uppmuntrande och gulliga kommentarer ni lämnat efter er. Det tar emot att dela med sig av någonting så privat på ett sådant här forum, men jag behövde skriva om det och jag ångrar mig inte.
Den senaste tiden har jag funderat på att ge upp det här med bloggandet. Sluta helt och leva ett liv som jag inte delar med mig av med okända människor på internet. Lägga tid på annat. Tanken har slagit mig några gånger. Sedan tänker jag på att jag skulle sakna det. Sakna er. De flesta av er är inte främlingar för mig, för även om jag inte träffat många av er så känns det lite som vi känt varandra i flera år. Jag tror att det skulle kännas tomt att inte dela tankar, åsikter och erfarenheter med er. Era kommentarer gör mig så glad ibland. Jag skrattar igenkännande åt era Paris-anekdoter, läser åsikter med eftertanke och ler ödmjukt åt fina komplimanger. Jag älskar att skriva, fota och interagera. Bloggen är lite som min fritidshobby. En nyttig ovana.
Hur som helst. Jag kanske inte kommer uppdatera lika ofta denna veckan men jag försöker hitta tillbaka till inspirationen. Till dess passar jag på att lägga tid på andra saker. Som att umgås med vänner, planera julsemestern och boka boende för det (eftersom killen ska fira sin första svenska jul i år…), samt jaga ny lägenhet i Paris.
Nu ska jag bege mig iväg till jobbet. Hoppas ni får en fin tisdag!
Stor kram
/Christine
No Comments
Ellinor
Jag försöker att se bloggen och bloggandet relativt kravlöst, dvs. jag skriver vad jag vill, när jag vill. Visst har tanken på att helt sluta många gånger slagit mig, men skulle nog sakna det för mycket. Dels alla fina bloggvänner men också forumet för att kunna skriva av sig. Om du känner att bloggen är allt för "stor" kan du kanske låsa den igen? Hoppas att du får en fin och inte allt för stressig vecka. Vi hörs snart! Kram
Teruko
Jag har ju nyligen upptäckt din blogg och hoppas verkligen att det inte blir en kortvarig upplevelse! Uppskattar mycket sättet du skriver på och dina vackra foton. Jag är mer än dubbelt så gammal som du och har en ständig längtan till Paris (första besöket var 1969 och sedan har det blivit ca ett 60-tal under åren.)Din blogg är en källa till glädje i det läget, så jag hoppas verkligen du fortsätter skriva och fota.
Sofia
Jag har läst din blogg i ungefär ett år nu och jag uppskattar verkligen hur du delar med dig av din vardag i Paris! Den är en ständigt källa till inspiration, motivation och framtidsdrömmar. Jag läser en periodvis väldigt tung utbildning och blir väldigt lätt deprimerad under de mörkaste månaderna här i Sverige och då är det härligt att kunna drömma sig bort till ett liv i ett annat land. I somras förverkligade jag en Frankrike-dröm och spenderade en och en halv månad i Frankrike, varav en vecka i Paris. Jag läste igenom massor av dina gamla inlägg för Paris tips. Guld värda! Favoriten var restaurangen i montmartre med en takterass med utsikt över stan och framförallt Eiffeltornet. Nu planerar jag en utbytestermin i Paris så snart som möjligt. Tills dess vill jag tacka för den inspiration du ger mig och alla andra läsare! Hoppas du hittar lite inspiration och glädje i bloggandet igen 😊
Sofia
Ja visst blir det en känsla av att man känner varandra =) Min pojkvän ska också fira svensk jul i år och vi ser båda fram emot det som barn!