Midsummer’s Eve

Det kanske inte är de bästa fotona vad gäller bildkvalitet (någon gång ska jag köpa en mobil med en vettig kamera), men det spelar ingen roll för det verkliga minnet av gårdagens midsommarfirande kommer jag leva på länge. Jag kommer inte ihåg sist jag skrattade så mycket och så genuint som under de nio timmar jag hängde med dessa härliga personerna igår. Vi åkte hemifrån vid kvart i elva på förmiddagen och strax efter åtta på kvällen tackade alla för sig. Alla hade med sig någonting ätbart och så dracks det champagne och Prosecco. Marta, som är fotograf, hade med sig kameran och tog en massa bilder så när hon skickat dem ska jag dela med mig av lite bättre och roligare bildögonblick från igår.

Ett tag funderade jag på att fortsätta kvällen och ansluta några vänner som satt i en annan park (en kompis föreslog nattbad), men efter att ha åkt hem för att lämna av alla grejer så insåg jag att det inte fanns energi för annat än en dusch och serietittande i sängen. Tur var nog det för vid tio började det regna och då hade det inte varit särskilt kul att sitta i en park eller befinna sig på stranden under öppen himmel, fem kilometers cykelväg hemifrån.

Det var en alldeles perfekt Midsommarafton och idag är jag ganska trött. Troligtvis både socialt bakfull och lite seg från alkoholintaget igår som pågick i ungefär sju timmar. Jag märker hur tunga ögonlocken är nu så jag ska fortsätta med förmiddagens slötittande av Vänner, kanske somnar jag mitt i en av Chandlers punch lines eller orkar ta mig an diskhögen efter de tre senaste måltiderna. Time will tell. Spänningsnivån är lika hög här hemma idag som prestationsnivån i skapandet av detta blogginlägg. Som sagt; idag kommer jag inte göra några underverk.

Hörs snart igen. Ciao ciao!