Möte med en kackerlacka
Jag hade precis en ”nära-döden-upplevelse” med en kackerlacka. Den var jättestor och kröp in i mitt rum. Fy farao vad de är äckliga. När jag trodde att jag dödade den så fortsatte den krypa. De dör aldrig utan har typ femton liv!! För att inte tala om att de kryper överallt. Jag klarar inte av småkryp och får i princip ett nervöst sammanbrott av att hantera dem, så när jag gav ifrån mig ett vrål av skräck (jo, så känns det!) så kom min flatmate Skulk till undsättning och tog ut den. Han bara skrattade och mumlade någonting om att han ”inte visste att jag var så känslig med kackerlackor”. Känslig? Jag trodde att jag skulle få en hjärtattack!
Jag har haft en sådan där typisk söndag som jag älskar att ha. Spontan, avslappnad och i sällskap med någon som skrattar åt mina skämt. Det började med brunch på Clarke’s Bar and dining, följt av ekorre-jakt i Company’s Garden och slutligen bestämde vi oss spontant för att åka till en vingård i Constantia. Kan liksom inte bli bättre. På grund av brist på regelbundet alkoholintag senaste veckorna blev jag dessutom sådär lagom fnittrigt salongsberusad på en Aperol Spritz omkring klockan 17 (med vinprovningen blev jag ännu ett snäpp berusad så vi kan ju säga att jag tog igen veckans sängliggande), så nu är jag i princip redo för att gå och lägga mig.
Internet är för dåligt i kväll för att ladda upp bilder så jag ser det som ännu ett tecken att slänga in handduken. Jag vinkar godnatt, drar fram min bok och hoppas på bättre lycka i morgon. Förhoppningsvis drömmer jag inte några mardrömmar om kackerlackor heller…
*ryser*
