När livet faktiskt är bra

Tiden går sa himla snabbt. Tänk att det redan är mitten på juli! Jag har bara fina och roliga saker att se framemot nu, Barcelona en vecka hos syrran, sen kommer kusinvitamin till Paris en vecka, sen en vecka kvar på Paris, sen Sverige och bästaste(bara för dig Anna, bara för dig) skärgarden med älskling. Sen skolan som börjar. Fast jag kan inte påstå att jag ser framemot det. Kanske för att äntligen få tillbaka mitt älskade hem, återfå vardagsrutiner och för mysiga höstfikor med vännerna. Såklart också för att äntligen få bo i samma land som min syster. For once in two years! Det ska bli så mysigt att kunna ta igen all tid vi missat. Laga mat tillsammans på ångestladdade söndagar, frukost lediga veckodagar, IKEA-handla värmeljus för 9 kronor en regnig höstdag, bli matad med linssoppa när höstförkylningen inte längre kan undvikas med 5 vitlöksklyftor om dagen.. kanske till och med gratis städhjälp? Man kan ju alltid hoppas.

Hur som helst, livet är bra nu. För en gangs skull känner jag mig lycklig och förväntansfull. Och jag är SÅ glad att jag sa upp mig från jobbet och köpte en resa till Barcelona. Jag behöver detta.