Nu kan vi börja leva igen

Det har varit helt underbart väder idag. Sådär underbart att jag med ens kände både hopp och förväntan inför den stundande våren. Jag vet ju såklart att det i morgon lika gärna kan snöa men vi går i alla fall åt rätt håll. Det är ljust när jag går till jobbet och det är ljust när jag går hem. Solen står tillräckligt högt upp för att kroppen ska kunna producera lite D-vitamin från dess strålar. Jag väntar nog lite med att lägga upp vinterjackan i vindförrådet men jag vet i alla fall att de värsta månaderna är förbi. Jag fick lite försmak av våren under helgen i Bryssel och nu längtar jag till de där ljumma kvällarna sittandes på en uteservering med ett glas vin i handen. Är det inte det vi lever för hela vintern när vi för femtioelfte året undrar vad fan vi gör i detta iskalla, mörka land mellan oktober och februari? Nu ni. Nu kan vi gå ur vår dvala, trappa ner på antidepressiva och börja leva igen.

Det blir en lång dag på jobbet idag eftersom att vi har föräldramöte. Det ska bli lite spännande faktiskt för det är första gången för min del. Nu ska jag upp till personalrummet och ta lite kaffe, sen kommer föräldrarna om en dryg halvtimme.