Privilegierad

Den här bilden tog jag för ungefär en kvart sedan. Ni ser ju hur mysigt jag har det just i denna stund. Jag åkte till Emporia efter jobbet för att lämna tillbaka ett par grejer samt byta jeansjackan till en storlek mindre. Jag kände att det inte funkade med medium så jag tog en small i stället. När jag kom hem – trött och frusen – tog jag en snabb dusch, bytte om till pyjamas och rörde ihop en sallad till middag som jag åt upp på ungefär tre minuter. Det var så skönt att krypa upp här i sängen och slappna av i kroppen.

Det må vara kallt ute och ibland smyger sig ångesten på, men samtidigt vet jag hur bra jag har det. Jag känner faktiskt ganska ofta tacksamhet över det. Mitt hem, att ha min familj nära, vänner som ger mig energi, möjligheten att leva mitt liv utan hinder, långa och varma duschar, att kunna äta mig mätt. Behov som vi ofta tar för givna eftersom att det är så basala och självklara grundpelare för den gemene svensken. Ändå är det de behov som skänker mest lycka. I alla fall för min del. Jag är så otroligt privilegierad på flera plan. Det tycker jag är viktigt att påminna mig själv om. Särskilt sådana där dagar då jag gnäller över kalla vindar på väg hem från jobbet eller har beslutsångest gällande vad jag ska ha på mig för kläder. I jämförelse med alla stora problem i världen så är de där i-landsproblemen ganska triviala. Ibland måste jag nästan stanna upp, ge mig själv en bitch slap och bestämt tänka ”Snap out of it!”. Sedan börjar det om några dagar senare precis som det gör i livets stora i-landscirkel.

På tal om världsproblem så ska jag nu fortsätta titta på Interstellar. Jag började se filmen igår men den är så lång att jag inte hann se klart.