Prokrastinera, javisst!

Jag har haft en så himla fin måndag. För det första att bli mött med ett leende från mina gamla kollegor som verkade genuint glada för att se mig igen, och sedan bli överöst med kramar från eleverna jag hade förra året. Och så de små ettorna som ville kramas hela tiden, vägrade släppa mina händer på rasterna och den coola killen som kastade sig i min famn och sa ”du är den bästa läraren!” (efter att ha haft mig som lärare i typ 1,5 timme, haha!) för att jag lekte under hökens vingar med dem. Jag kände mig väldigt älskad och uppskattad kan jag säga. Dessutom var det verkligen roligt att stå där framme och leda en klass igen. Det är något speciellt med att vara deras mentor, vägledare och se dem växa med ökat självförtroende. Idag blev jag dessutom lite ambivalent med vad jag faktiskt vill göra. Jag trivdes inte med att vara fritidspedagog utan tycker att det är så himla mycket roligare och mer givande att vara lärare, samtidigt som jag inte har utbildningen för att tjäna en skälig län för det ansvar det innebär (samt att jag inte orkar gå fem år till på högskolan). Jag saknar även att jobba med någonting mer kreativt igen inom det jag faktiskt har utbildat mig. Det är däremot roligt att vikariera ett par dagar i veckan.

Det var skönt att sluta redan klockan två (när jag jobbade som fritidspedagog förra skolåret så jobbade jag alltid 8-16.30 – jag är inte ett fan av den typen av arbetstid) och på vägen gick jag inom ICA och köpte två växter. Jag har kommit på att det är så himla smart att köpa mindre växter. De är mycket billigare och så kan de växa till sig i stället. Mitt kök ser för övrigt katastrofalt ut, handfatet i badrummet behöver skrubbas och det ligger kläder lite överallt i lägenheten men jag är alldeles för trött för att ta tag i något av det. Förutom att kanske slänga en blodpuddingsskiva som ligger kvar på köksbänken…
I övrigt tar jag nog tag i röran i morgon och i stället tänker jag plocka fram en Mars-glass från frysen och titta på någon serie.

#queenofprocrastinating

Den mörka verkligheten hos en stökig singelkvinna.