Renovating that self-esteem

Sea Point Promenade i Kapstaden, precis innan solnedgång en sommardag (deras sommar då vill säga). Den får beskriva känslan jag har just nu.

Idag har jag jobbat hela dagen och jag är så himla nöjd med mig själv för tillfället. Jag märker hur jag har förändrats till det positiva. Jag lämnar inget åt antagande och tar reda på mina förutsättningar. Vågar fråga, ställa krav, säga vad jag vill eller känner och gör mitt bästa efter de medel jag har. På så vis kan jag knuffa undan den där prestationsångesten innan den kommer åt mig och sätter tvivlande tankar i mitt huvud. Idag var jag på en skola jag gärna vill jobba mer på. Dels för att jag fick ett så himla bra intryck av lärarna. Alla var trevliga och verkade uppskatta att jag var där. När jag ser och hör att andra tycker att jag gör bra ifrån mig, och jag dessutom själv tycker att jag gör ett bra jobb, har jag en så skön känsla i kroppen när jag väl går hem. Det ger både glädje och energi. Jag ska dit på fredag igen vilket känns kul.

Efter ett år av alldeles för höga krav, dålig självkänsla och konstant rädsla för att misslyckas så börjar jag hitta tillbaka till tron på mig själv. För första gången på länge kan jag skilja på den jag är och det jag presterar. Om jag misslyckas en gång betyder inte det att hela jag är misslyckad. Det går alltid att rätta till och göra bättre nästa gång. Jag vill alltid försöka att göra rätt för mig men måste inte bli älskad av alla. Jag är lika mycket värd ändå. För fyra månader sedan trodde jag helt ärligt att jag inte kunde bygga upp min självkänsla igen. Jag trodde att den var demolerad beyond fixing. Jag hade fel. Den är redan renoverad och med lite finputsning och polering så kommer den skina som aldrig förr. Jag måste bara påminna mig själv ibland om att vara snäll mot mig själv. Det är viktigt det där med snällhet.

Nu ska jag diska bort den illaluktande odören i mitt kök, och sedan cykla hem till mamma för att bli bortskämd med middag.