C'est la vie

Så det så!

Kakan är ugnen och jag sitter här och slickar skålen. Det är ju det som är godast. Jag snitsade till det med lite pressad apelsin och rivna apelsinskal. Ändå har jag en känsla av att den inte kommer bli lika god som mammas sockerkaka. Men äh, de som ska få smaka på den har ju inte ätit mammas kaka. De vet ju inte bättre.

Appropå Christophe, så längtar jag efter honom nu. Vi har inte ens pratats vid på tre dagar eftersom min mobil dött och laddaren är hemma hos honom. Men ikväll ska vi ses. Nu hoppas jag bara att han kommer hem i tid för han är i Rotterdam över dagen med jobbet. Annars tänker jag ringa upp hans chef och säga ett och annat. Eller ja försöka. Hans chef är italienare så ”bastardo” borde ju få honom att fatta vinken.

No Comments

  • Sarah

    Började ju läsa din blogg från början, men fastnade någonstans precis när Christophe började namedroppas här på bloggen som en ny vän. Måste ta tag i att läsa igenom hela någon gång, men just nu är dygnets timmar alltför få!

  • Samantha

    Vilken fin bild på er:)

    Haha! Du får använda google translate under samtalet. Kan bli riktigt roligt (läs "fel") om inte annat;)

  • Nathalie

    Riktigt vacker bild, det är så fint när man lyckas fånga ögonblick 😃 ni är fina tillsammans! Såg att ni ska till Sverige, kommer du stanna kvar sedan eller hur blir det till hösten? 😊

    Jag har två bloggar en som jag mest gör olika designer på, men så gjorde jag något med den andra (bradleys) så den blev helt konstig och domänet försvann. Så jag får fortsätta på min "testblogg" så länge 😋 Hur hittad du till den?

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.