Same sun, different place

Tack vädergudarna för att solen lyser idag. Gårdagens iskalla och grådisiga lågtryck sänkte även mig, så det faktum att himlen nästintill är molnfri gör underverk för min sinnesstämning. För att fira det bjuder jag på några fler bilder från när jag var i Spanien. Sista dagen var ganska blåsig och det var inte direkt någon ljum bris från Afrika utan snarare kyliga kastvindar från Atlanten. Så syrran och jag satte oss i solen på balkongen med varsin bok och kopp kaffe. Efter några dagar med diverse utflykter var det ganska skönt med en lugn eftermiddag

Jag förstår varför pappa och Ewa valt att bo där. Det är livskvalitet på hög nivå att befinna sig i den där miljön. Omgiven av grönska och blommor i starka färger året om, den salta doften från Medelhavet, häpnadsväckande vyer och en allmän känsla av harmoni. Att ta varje dag som den kommer. Så vill jag också ha det den dagen jag går i pension.

Till dess får jag nöja mig med en solig dag i februari och möjligheten till regelbundna getaways till kontinenten.
Jag har inte lektion nu den närmaste timmen så jag tänker gå ut en stund och promenera i solskenet. Det behövs verkligen.

Jag läste förresten ut Lars Keplers ”Kaninjägaren”. Den var bra, och otäck, men jag tycker nog att de första böckerna var bäst.

Vi fick dessa sköna strumpor i julklapp. När man kommer neråt i Europa sjunker även kvaliteten på isoleringen i hemmen, men dessa höll fötterna varma trots det kalla stengolvet. Det blev däremot väldigt varmt när vi satt där i solen så både tröja och skjorta rök. Till slut satt jag i bara linne. I december. Jodåsåatt.

Det kanske blir en till resa ner innan sommaren. Då får jag även en chans att testa den där inbjudande poolen.