Som Afrika, fast ändå inte

Idag har de haft en afrikansk kulturdag i Folkets Park. Såklart ville jag gå dit och se vad det var för någonting. Det fanns marknadsstånd som sålde hantverk, uppträdanden och mat. Jag hittade en riktigt fin flätad korg som hade passat ypperligt som tvättkorg. Kvinnan som sålde den sa först 600 kronor för den och det räckte med att jag sa ”ah okej” och vände blicken åt något annat, då gav hon mig det nya priset på 550. Jag hade såklart kunnat pruta den ner till 400 men det är tyvärr inte vad jag kan lägga mina pengar på just nu. Prutar man ens i Sverige? Jag har nog aldrig gjort det men i Sydafrika var det liksom givet att pruta ner till i alla fall hälften. No shame what so ever. Ibland blev de förvånade för att jag, en tanig liten vit brud i en västerländsk utstyrsel prutade likt en ”local”. Rika turister förstår inte när de betalar överpris i Sydafrika för där är allt billigare än i Europa och USA. Där kan du till och med pruta i butiker.

Jag fick för övrigt sådan saknad efter Sydafrika när jag gick där och tittade på de vackra vaxtygerna i alla möjliga mönster medan afrikanska toner strömmade ut från högtalarna på musikscenen. Jag var omringad av denna livfulla och avslappnade livsstil för bara några månader sedan. Det där familjära utan en massa begränsningar på livet. Där fokus ligger på gemenskap, mat och musik. Ändå kändes det lite märkligt att vara där för det är ju i Malmö och det finns ingen som är där med mig och förstår varför jag blir så uppspelt för att jag ser en kjol i exakt samma tyg som jag sett på marknaden ovanför Kaapstad-stationen. Det är inte likadant när Afrika kommer till Sverige. Som att det inte är helt och hållet på riktigt. Det var som att jag önskade att jag befann mig på en festival i Kapstaden i stället. Jag vill prata engelska, skoja med någon säljare som svarar ”isss it?” med en Xhosa-brytning när jag berättar varifrån jag kommer (för det är första frågan jag alltid fick) och dricka Stellenbosch-vin som inte kostar mer än 20 kronor. Kanske för att jag vill vara en del av gemenskapen men nu är tillbaka i min svenska bubbla.

Vissa kanske känner igen sig. Kan ni som bott utomlands och flyttat hem till Sverige få samma känsla?

Jag hade i alla fall en trevlig eftermiddag tillsammans med Fanny och hennes lilla son Herman. Först glass och kaffe, sen följde de med till marknaden och Fanny köpte en fin waxprint-kjol. En liknande som den jag köpte i Kapstaden, fast kortare och ett annat mönster. Hundra kronor såldes de för vilket är så billigt som det kan bli. Nu ska jag cykla bort till Louise. Vi ska äta lite pasta carbonara ihop och eventuellt cykla ner till Västra Hamnen efter det.